Försörjningsberedskap i kedjan lantbruk och kommuner diskuterades

De viktigaste flaskhalsarna för att lantbrukare ska klara att upprätthålla sin produktion i en krissituation, är tillgången på drivmedel och att leveranserna fungerar in och ut från gården. Det framkom under ett beredskapsseminarium som LRF och Vreta Kluster arrangerade tidigare i år. Den 22 maj arrangerades ett uppföljande seminarium med en djupdykning i dessa delar av livsmedelskedjan. Lantbrukare, aktörer i förädlingsledet, beredskapsansvariga på kommuner, länsstyrelser och regioner var på plats för att lyssna, diskutera och knyta kontakter.

Syftet med dagen var att lyfta olika perspektiv och hjälpa till att bygga nätverk och hitta kontakter mellan olika aktörer.

Ett 60-tal personer hade samlats på Vreta Kluster för att delta i seminariet. Dagens föreläsare kom från LRF, Länsstyrelsen Östergötland, Hushållningssällskapet, Karlstad, Sunne och Norrköpings kommun och Logistika. Länsstyrelsen berättade om vem som ansvarar för vad i försörjningsfrågan, Hushållningssällskapet om sitt verktyg för att kunna mäta produktionen och konsumtionen av livsmedel inom ett geografiskt område, Karlstad kommun om hur man jobbat med lokala menyer och lokal upphandling, Sunne kommun om sitt kommunala beredskapslager/drivmedelslager med hjälp av lantbrukare, Norrköpings kommun om mellanledet lantbruk och konsument och en översyn som de gjort. Sist ut var LRF och Maria Mehlqvist som är krissamordnare. Maria berättade om förädlingsledet som en viktig kugge i livsmedelskedjan.

Mejeri, slakt och spannmål

En viktig anledning till att LRF arbetar med beredskapsfrågorna är att skapa förutsättningar för sina medlemmar att fortsätta driva sin verksamhet även under höjd beredskap och därigenom bidra till ett starkt civilförsvar. Maria betonade, liksom flera andra under dagen, vikten av att ha helhetsperspektivet och förstå hela kedjan när man gör beredskapsåtgärder i en kommun. Hon berättade om vilka delar i kedjan som behöver fungera för att maten ska hamna på tallriken och visade olika exempel på hur det ser ut i förädlingsledet där hon lyfte mejeri, slakt och spannmål.

- Tittar man ur ett gårdsperspektiv så hämtas mjölken ungefär varannan dag till mejerierna. Ur den aspekten så blir det också väldigt sårbart, för kommer inte mjölkbilen på utsatt tid eller dag får man snabbt problem för man har inte möjlighet att lagerhålla eller kyla mer mjölk än till när mjölken ska hämtas. Det blir en kostnadsfråga där det blir svårt att ha en extra kyltank utifall att. Man kanske har lite marginaler, men oftast inte så stora. Man är väldigt beroende av att det här flödet fungerar, sa hon.

Ett cyberangrepp mot ett mejeri för inte så länge sedan, som gjorde att mjölkbilarna fick köras till andra mejerier och ytterligare mejerier i landet fick kopplas in för att vara beredda om problemet skulle bli långvarigt, är aktuellt exempel som Maria tog upp som visade på sårbarheten och vikten av samverkan.

Stora konsekvenser

Maria berättade också om vikten av ett fungerande vägnät.

- LRF hade nyligen ett möte med Arla och Trafikverket angående vinterväghållning på vägar. På några vägar i Södermanland var det för halt så mjölkbilen kom inte fram och man fick slänga mjölk. Arla vittnade på mötet om att man under de senaste två vintrarna inte kunnat åka och hämta 100 000-tals liter mjölk på grund av att vägarna inte har kunnat halkbekämpas tillräckligt, så det får otroligt stora konsekvenser när en del i kedjan inte fungerar, sa hon. 

Läs mer om detta här

Maria berättade också om en IT-attack mot ett packeri som stoppade produktionen och snabbt ledde till att butikshyllorna blev tomma på ägg.

När det gäller slakt varierar sårbarheten mycket beroende på vilken produktion man har. Grisgårdar och kycklinggårdar är mest beroende av att tiderna hålls.

- På grisgårdar och kycklinggårdar har man ofta ett system där man skickar de färdiga slaktsvinen och kycklingarna till slakt vid en viss tidpunkt och sedan fylls det på med nästa omgång. Man har oftast inte byggnader för att kunna behålla slaktsvinen eller kycklingarna mycket längre tid än planerat utan det kommer nya hela tiden och man måste bli av med djuren. Har man nöt eller får kan man kanske hålla dem lite längre om det skulle bli försenad slakthämtning eller slaktleverans, sa hon.

"Tänk på vikten av samverkan"

Spannmål är mer säsongsberoende med ett stort behov av lagringsutrymme precis efter skörd. Maria visade statistik från Jordbruksverket över hur stor del av spannmålen som lagras på gård, hos uppköpare och hos ett antal större aktörer.

- Efter skörd i september lagras större delen av spannmålen på gårdarna och sen minskar lagren successivt under året i samband med att man säljer av till uppköpare eller nyttjar till sin egna djur. Inför nästa skörd behöver lagren vara tomma för att det ska finnas plats att fylla på med nästa skörd. Det finns inga jättemarginaler att lagra ännu mer utan då måste man investera i plats för att lagra mer. Här är inte beroendet veckor och månader utan årsvis, berättade hon.

Maria hade också några sammanfattande medskick till deltagarna:

- När man gör försörjningsbalanser och tittar på vad som finns i kommuner är det viktigt att ha med sig, och förståelse för, hur hela kedjan fungerar. Har man en förädling inom kommunen kan den vara avgörande för hela landets livsmedelskedja, sa hon.
- Tänk på vikten av samverkan och vikten av att prata med andra kommuner och andra regioner. Titta på det ni kan påverka inom kommunen, till exempel transporter och aktuell förädling så att de primärproducenter som finns ska kunna bibehålla sin produktion och utvecklas så att livsmedelsproduktionen kan öka. Vilka samhällsviktiga företag finns inom kommunen? Vad har de för behov och vad får det för konsekvenser om exempelvis elen slås ut för dem? Vilka företag påverkas vid prioritering vid effektbrist? Hur ser logistiken och vägnäten ut? Uppmuntra till livsmedelsproduktion i myndighetsutövningen, undvik byggnation på jordbruksmark och upphandla svenskt, fortsatte hon.

Hon avslutade med att berätta att LRF bistår gärna med lokalkännedom och kunskap om de här frågorna.

"Stötta i fredstid"

Det blev en lyckad dag där målet att träffa andra i samma bransch, utbyta erfarenheter och knyta kontakter uppfylldes. I den utvärdering av seminariet som skickats ut till deltagarna var detta en av sakerna som man tyckte var särskilt bra med dagen. När publiken under en menti-undersökning i slutet av seminariet fick svara på vad de tar med sig från dagen var några av svaren vikten av lokala samarbeten på alla nivåer och viktigt att förstå hela kedjan.

Per Helgesson,(M), från Norrköpings kommun jobbade med livsmedelsstrategin i minoritet under förra mandatperioden och nu i majoritet. Under sitt föredrag pratade han om det arbete de gjort i Norrköpings kommun.

- Det jag tar med mig från dagen är att lyssna in goda exempel från kommuner och vikten av att ha ett samarbete och prata över kommungränserna om det här. Det tror jag är jätteviktigt. Mitt bästa tips till en annan kommun i arbetet med beredskapsfrågorna är att få in lokala producenter i upphandlingssystemen, stötta dem i fredstid så finns de kvar när det blir kris, sa han.

Här kan du se seminariet i efterhand

Här kan du läsa om det tidigare seminariet och se en inspelning av det