Flyttade får och familj från söder till norr

Paret Lisa Rosell och Markus Göth har tagit steget att flytta från Stockholms-trakten till norra Sverige. De har köpt en gård i Ragvaldsträsk, Skellefteå, och har för närvarande 200 tackor. – Vi hade sagt inte högre upp än Örnsköldsvik, men den här gården var för välskött och genomtänkt för att vi skulle säga nej, berättar paret.

Till familjen hör också Isak, 14 och Siw, 4, och alla flyttade upp i augusti. Men Markus har varit uppe tidigare i vår och sommar för vårbruk och skörd. Fåren tog de med sig från Nynäshamn, Stockholm, och de anlände i september.

Lång erfarenhet av lantbruk
Både Lisa och Markus har lång erfarenhet av lantbruk, såväl nötkreatur som får, hästar och växtodling. De har varit anställda, och Lisa har arrenderat ett par olika gårdar. De träffades för sex år sedan, då Lisa arrenderade en gård i Nynäshamn, där hon höll får och nötkreatur.
– Han fick vara med och sortera ut slaktlamm, och han kom tillbaka, berättar Lisa glatt.


En av hästarna på gården i Ragvaldsträsk.

Uppvuxen i villakvarter
Hon är själv uppvuxen i villakvarter i Huddinge, men intresserade sig tidigt för naturbruk. Men någon släktgård att ta över fanns inte, och inget stort kapital heller, så hon har fått börja sina verksamheter från noll. Markus är uppvuxen på lantbruk mellan Ödeshög och Väderstad, Östergötland, och efter många år som anställd hos en lantbrukare utanför Söderköping, ville han ha något eget, då det dröjer många år innan det är aktuellt för ett generationsskifte på föräldragården.
– Jag började leta efter arrendegårdar, men fick svårt att få den ekonomiska ekvationen att gå ihop, berättar han.

Ville driva gård tillsammans
När de sedan träffades började de leta gårdar tillsammans.
– Det är svårt när man inte har något att ställa som säkerhet till banken. Vi hade lite pengar, men inget mer, berättar paret.
De funderade på norra Sverige, men avståndet till nära och kära skulle bli långt.
– Vi har ju släkt och vänner där vi kommer ifrån, så vi satte en gräns vid Örnsköldsvik, högre upp skulle vi inte, berättar Lisa.
Men så kom annonsen om gården i Ragvaldsträsk ut, och den såg för bra ut för att ignoreras. För ett år sedan var de upp och tittade.
– Jag flyttade hit där och då, ler Markus.


Gården som paret köpt i Ragvaldsträsk.

Ointresse från flera banker
Men då började processen med att få lån. Eftersom de tidigare räknat på arrendegårdar hade de mycket av kalkylerna klara. De hörde av sig till flertal banker, men upplever att intresset från dem var minst sagt svalt.
– Några banker återkom inte överhuvudtaget, andra var det svårt att ens få till ett möte med. Vi upplevde ett stort ointresse för unga nystartade inom näringen, berättar paret.
Men efter lång tid av väntan fick de till slut klart med lån hos en bank.
– När Lisa ringde och berättade stod jag på en lunchrestaurang och vågade knappt tro att det var sant. Vi har stött på så mycket motstånd så jag blev verkligen helt tagen, berättar Markus.

Byggt om lite
Gården de köpt har tidigare haft nötköttsproduktion, men den var välskött och efterhållen. Det gäller såväl bostadshuset, som stallbyggnader och åkrar. Några maskiner följde inte med i köpet, men paret hade skrapat ihop några under fem års tid och tog med dem upp.
– Vi har vad vi behöver. Vi har byggt om lite grann för att få byggnaderna lämpliga till får, men vi har mest flyttat om, berättar Markus. De ska även hålla en del nötkreatur.
Nu börjar en period med att få in rutiner, och de ser också fram med spänning vad snömängden kommer att innebära.
– Men vi tar hellre –35 och snö, än det mörker och lera det innebär utan snö i södra Sverige. Det känns även mycket roligare och mer inspirerande att arbeta när det är ens eget, säger Lisa.

Tonar ned flytten
De har fått bra med stöttning i sin nya hemkommun.
– De vi köpte gården av, Bengt och Yvonne, har varit väldigt hjälpsamma, vilket känns tryggt. Även banken har hjälpt till med kontakter så vi har hamnat rätt från start, och vi har fantastiska grannar, berättar Markus och Lisa.Det är såklart mycket värt när man kommer till en ny plats utan kontakter. Samtidigt vill de tona ned flytten lite.
– Det flyttar hit holländare som måste lära sig ett helt nytt språk. För oss handlar det bara om en ny dialekt, säger Markus.