Fler måste förstå att skogen inte är svartvit, utan grön
2023-02-08
I en tidigare krönika skrev Stig-Olof Holm, lektor i ekologi vid Umeå Universitet, att en minskad skogsavverkning här i Sverige skulle gynna viktiga miljömål på internationell basis. Minskad skogsavverkning påskyndar inte klimatomställningen, skriver Lars Ahlin, ordförande LRF Jämtland i ett svar som publicerats i Östersunds-Posten.
Stig-Olof Holm, lektor i ekologi vid Umeå Universitet, skriver att en minskad skogsavverkning här i Sverige skulle gynna viktiga miljömål på internationell basis, eftersom så många andra länder inte förstår skillnaden på föryngringsavverkning och skogsskövling.
Han menar att verkligheten helt enkelt är för komplex – det går inte att övertala fattiga länder att sluta skövla sin regnskog samtidigt som vi själva avverkar vår skog i Sverige. Därför, menar Holm, borde Sveriges bidrag till klimatomställningen vara att sluta med skogsbruk.
Vi på LRF menar att detta är en bakvänd logik som snubblar på sin egen tråd. Tvärtom mot för vad Holm tycker, menar vi att man måste beakta helheten i klimatpolitiska beslut.
Ända sedan 1903 har Sverige haft en lag om återbeskogning och de svenska småskogsägarna arbetar aktivt för god naturomsorg både i enlighet med lag och på frivillig basis. Vi tror att olika länder kommer kunna bidra på olika sätt för att så snabbt och bra som möjligt ställa om, och Sveriges bidrag till klimatomställningen är att förlita sig på den skogsvetenskapliga forskningen och fortsätta med svenskt hållbart skogsbruk.
Tack vare skogsbruket kan vi snabbt ställa om till en cirkulär bioekonomi där hela trädet används – både till byggnadskonstruktioner men också till biodrivmedel, förpackningsprodukter och biokemiska innovationer. Så kan vi använda oss av hela trädet och konkurrera ut det fossila.
Så sent som i december förra året visar svensk forskning återigen på att skogsbruket gör gott för klimatet. Då släppte SLU ny, omfattande forskning som utförts i Västerbotten och som visar att en medelålders skog i åldern 61–78 år binder in dubbelt så mycket koldioxid som en gammal skog i åldersspannet 131–211 år. Med andra ord gör en växande skog större klimatnytta än en skog som förblir orörd.
Resultatet visade också markens avgivning av koldioxid är konstant oavsett skogens ålder. Anledningen till att det sker koldioxidutsläpp från ett hygge efter avverkning beror alltså inte på att koldioxidavgivningen ökar, utan på att trädets kolinbildning uteblir. Men, redan efter tio år blir hyggen blir kolsänkor. Precis som vi, drar forskarna slutsatsen att skogsskötsel är avgörande för kolinbilldning och menar att ju mer skogen växer, desto mer koldioxid lagras in.
Skogarna i det norra barrskogsbältet är viktiga kolsänkor som binder in koldioxid från atmosfären, samtidigt som det är en viktig näring och inkomstkälla för våra skogsägare. Inte minst utgör skogsnäringen den näring som mest bidrar till Sveriges handelsbalans och ser till att vi kan upprätthålla välfärden.
Genom att fortsätta med det ständigt pågående kretsloppet som hållbart skogsbruk innebär, kan vi på ett ansvarsfullt sätt nyttja resursen på bästa sätt för alla. När våra skogsägare aktivt brukar sin skog och exempelvis väljer förädlat plantmaterial, ökar produktiviteten och därmed både kolinlagringen och mängden hållbar substitutionsråvara. Så kan vi minska vår klimatpåverkan.
Krisläget i världen som följts av kriget i Ukraina har satt ljuset på sårbarheter i samhället och hur vi måste se över vår försörjning av livsnödvändigheter. Med den gröna näringen kan vi säkerställa att viktiga nödvändigheter fortsätter finnas samtidigt som vi tar steg mot ett fossilfritt Sverige.
Vi på LRF ser gärna att fler företag och näringsidkare vågar investera i produktion som använder sig av skogsråvaran – så kan vi göra världens bästa skogsbruk ännu nyttigare och hitta flera lösningar till hur vi kan konkurrera ut oljan.
Det är våra politikers, forskares och myndigheters yttersta ansvar att förklara och sprida kunskapen om svenskt skogsbruk utanför Sverige eftersom modellen nästan är unik och enbart delas med ett fåtal andra länder i EU. Det är ett problem att skogen enligt EU-mått borde förbli orörd, i stället måste den nordiska modellen lyftas fram ännu mer. Fler måste förstå att skogen inte är svartvit, utan grön.
Lars Ahlin, ordförande LRF Jämtlands regionstyrelse
