Europaparlamentet enas om sin position om markdirektivet

Det är positivt att EUs medlemsstater ska förbättra sina system för markövervakning. En viktig utgångspunkt för LRF har varit att länder som redan har system på plats ska kunna utgå från dessa. I Sverige har vi redan ett robust system för miljöövervakning och detta ska vara grunden för markövervakning.

LRF ser en poäng med att vissa parametrar som ska mätas är gemensamma för alla EUs medlemsstater för att öka jämförbarheten mellan olika länder har olika förutsättningar så det bör finnas en flexibilitet och lyhördhet från Kommissionen för vad som är relevant att mäta och hur ofta.

Till exempel har vi i Sverige inga problem med försaltning så då ska vi inte behöva mäta det överallt. EUs medlemsstater bör också i största möjliga mån sätta gränsvärden nationellt utifrån lokala förhållanden men också vad som praktiskt genomförbart. LRF har varit mest kritiskt inställd till att direktivet även avser att reglera vad som är hållbara brukningsmetoder. Den typen av detaljreglering hör inte hemma i ett direktiv som avser att sätta upp jämförbara markövervakningssystem. Vår erfarenhet är att rådgivning, som till exempel Greppa Näringen, är ett bra sätt att arbeta för att bidra till ökad markhälsa. 

Det är därför glädjande att se att Europaparlamentet hörsamat LRF och nu enats om en position som delvis beaktar LRFs synpunkter kring ökad flexibilitet i markövervakningssystemet men framför allt begränsar hållbara brukningsmetoder till rådgivning.

LRF välkomnar de förbättringar som Europaparlamentet nu enats om. LRF noterar att många svenska Europaparlamentariker har engagerat sig och röstat för att fokusera på rådgivning och ökad flexibilitet för EUs medlemsstater. LRF riktar nu blicken mot rådet som ännu inte landat i sin position kring markdirektivet. Det blir viktigt att rådet också landar i en position för ökad flexibilitet för EUs medlemsstater kring både övervakning och bedömningsgrunder för markhälsa samt att även rådet poängterar rådgivning gällande hållbara brukningsmetoder.

Sveriges bönder och skogsägare behöver morötter och inte piskor. Det belgiska ordförandeskapet i Europarådet avser att slutföra rådets position under sitt ordförandeskap som sträcker sig till juni i år. När både Europaparlamentet och rådet landat i sina positioner påbörjas slutförhandlingarna, så kallade triolog. Då ska rådets och europaparlamentets positioner jämkas ihop med kommissionens ursprungliga förslag. 

Vad är Markdirektivet? 

Kommissionen presenterade den 5 juli 2023 ett förslag till nytt direktiv om övervakning av markhälsa och resiliens inom EU. Förslaget grundar sig på markstrategin för 2030 och syftar till att uppnå god markhälsa i hela EU till år 2050. Förslaget till direktiv gäller för all mark och alla markanvändningar inom unionen. Förslaget innehåller en skyldighet för medlemsstater att skapa nationella markdistrikt och etablera ett övervakningssystem för markhälsa. Genom övervakningssystemet ska medlemsstaterna regelbundet mäta och följa upp tillståndet för jordarna, utifrån ett antal deskriptorer. Utifrån övervakningssystemet ska Kommissionen och medlemsstaterna sedan kunna bedöma status för marken.

I Kommissionens ursprungliga förslag så räcker det med att en deskriptor inte ligger inom ett gränsvärde så klassas marken som icke god markstatus. Medlemsstaterna ska även definiera metoder för ett hållbart brukande och gradvis implementera dessa metoder på all brukad mark. Förslaget innehåller även en skyldighet för medlemsstaterna att identifiera alla nationella områden som är förorenade eller potentiellt förorenade och att utföra riskbedömningar och åtgärder för att riskerna ska hållas på en nivå som är acceptabel för människors hälsa och miljön.