EU kandidater på gårdsbesök på Qvisingsö

Den 9 juni är det val till EU och inom LRFs region Sydost finns det flera kandidater som aspirerar på platserna till parlamentet. I syfte att föra dialog om de gröna näringarnas villkor och behov anordnade LRF Sydost ett gårdsbesök och tog upp ämnen som är viktiga för de gröna näringarna just nu. Självförsörjning och beredskap, skogen och artskydd samt generationsväxling.

Precis som det ofta är i april bjöd vädret på allt mellan sol och snö när de fem politikerna körde upp på gårdsplanen hemma hos Camilla och Fredrik Hilmersson på gården Qvisingsö Gård. Regionordförande Roger Gustafsson hälsade välkomna tillsammans med Annette Giselsson, skogsansvarig i regionstyrelsen och LRF Ungdomen Sydosts ordförande Ronja Björkqvist. Politikerna som var på plats var: Abetare Gashi, Kalmar - C, Malin Svedlund, Mörbylånga - C, Cecilia Runesson, Karlskrona - C, Robert Armblad, Växjö - V, Magnus Carlberg - S och Folke Pleijert - KD.

Vi flyttar djuren istället för fodret

Familjen Hilmersson bor på en vackert belägen gård ett par mil sydöst om Tingsryd vid sjön Kvesen. På gården bedriver de mjölk- och köttproduktion med 600 kor och 200 ungdjur. Det har tolv heltidsanställda. Runt gården Qvisingsö finns inte så mycket åkermark utan mest naturbete, ca 110 ha och 900 ha skog. I stället för att odla vall hemma så flyttar de djuren till Blekinge där vallen och majsen odlas på runt 800 ha. Camilla berättar att de valt bort att odla spannmål för vildsvinen förstör så mycket. Företaget arrenderar marken från flertalet gårdar.

- Förr i tiden så försörjde dessa gårdar ca 750 personer. Idag producerar vi 7,2 miljoner kilo mjölk per år vilket täcker 20 000 personers årsförbrukning. Vi täcker även 2000 personers årskonsumtion av kött. Det är lite skillnad, säger Camilla.

Nyinstallerad biogasanläggning

På gården finns även en helt nyinstallerad biogasanläggning med produktion av el och värme. Emil, sonen på gården är mycket intresserad av just det här projektet och berättar att den värmer upp tre bostadshus och att de är helt självförsörjande på el. Vi kan till och med sälja hälften av den el vi producerar. Dessutom så får vi bättre gödsel att sprida ut på åkrarna i processen.

Efter rundvandringen stannade gruppen till och pratade om försörjningsgrad och beredskap och Roger inledde med att säga att – Vi bönder har förutsättningar att bidra till samhället på ett fundamentalt sätt. Vi producerar mat och vi kan producera energi. Det som kan sätta käppar i hjulet för oss är om vi inte kan få tag på insatsvaror såsom diesel till exempel. - Den diesel vi har på gården räcker i en vecka, berättade Fredrik. 

Sen är det svårt att hitta kompetens. - Vi kan inte anställa vem som helst utan det är viktigt att de har tidigare erfarenhet och är duktiga, berättade Camilla. Lösningar på dessa problem kan bland annat vara att informera och utbilda både SYV (studie- och yrkesvägledare) och lärare, så de kan visa ungdomarna vilka vägar det finns att välja även inom de gröna näringarna. Det här höll politikerna med om och en kommentar var att utbildningarna vid SLU har kommit långt ifrån verkligheten när ”proppen” (praktiken) togs bort. 

Skogen och artskyddet

Sen var det skogen och artskyddet som Carin Hoflund, regionalt sakkunnig inom skog samt Anette Giselsson från regionstyrelsen berättade om. Det finns många saker som är svåra att hantera för en markägare. Till exempel så är det en markägares ansvar att säkerställa att det inte finns skyddade arter enbart i det område som hen vill avverka, utan även området runt omkring (vilket kan vara en annan persons ägor). Då en markägare inte anses kompetent att göra denna kontroll själv så behövs det tas in konsulter. Konsultarvodet för en sådan inventering landar på flera hundra tusen beroende på hur stort området är. Många gånger skulle inventeringen kosta mer än vad markägaren skulle ha fått från själva avverkningen. 

Skogsbrukare i Sydost har i århundraden vårdat och brukat sin skog. De flesta på ganska olika sätt och det är denna variation i brukandet av skogen som har bidragit till den oändliga variation av biologisk mångfald som finns. Det är viktigt att den bestämmanderätten bibehålls och att inte markägare tvingas att avsätta de finaste delarna av sin skog till naturreservat och annat. Då kommer det att ta bort incitamentet från skogsägaren att bedriva naturvård på sin mark, vilket skogsbönder ägnat sig åt i alla tider.

Generationsväxling

Den sista stationen avhandlades i gårdens vackra samlingslokal. Generationsväxling stod på agendan och Ronja Björkqvist berättade att det saker som de flesta unga tar upp som en anledning till att de inte vill ta över en gård är att det är så många lagar och regler de måste förhålla sig till. Dessutom är de oroliga för den mentala ohälsan som finns i kåren. Branschen måste även öppna upp för att andra personer än de som är födda och uppvuxna på en gård ska kunna ta över/köpa en gård. 

Här berättade en av politikerna, tillika lantbrukare historien om 60 årige Arne som kom in till sin rådgivare för att prata generationsväxling. Konsulten tyckte att det var en bra idé att så här fem år innan pension börja lämna över till de yngre. Men då sa Arne att det var hans pappa som kände att han inte hade orken längre.

Reflektionerna från politikerna vid träffens slut var samstämmigt goda. Det är bra att komma ut i verkligheten så att man får se vilka utmaningar och möjligheter de gröna näringarna har. Vi behöver ha de här underlagen för att kunna fatta bra beslut.