Ett inspel till kopruttarnas försvar

Rekord är till för att slås. Oavsett om det gäller VM-medaljer eller stavhopp. Men det finns också bottenrekord. Och frågan är om inte Ekot i Sveriges Radio slog nytt bottenrekord när det gäller osaklighet och onyanserade påståenden i sitt inslag ”Bluffen om kossornas pruttar”. Detta skriver ledamöter i regionstyrelsen för LRF Norrbotten, LRF Västerbotten och LRF Jämtland i ett debattsvar som publicerats i flera lokala tidningar under senaste veckan.

Det är utan tvekan sant att kor genererar metangas både fram och bak. Det gäller för övrigt alla idisslare. Själva poängen är att man måste skilja mellan kortlivade och långlivade gaser. Metan är en kortlivad gas som bryts ner i atmosfären på mellan 10 och 12 år. Det betyder att så länge vi inte ökar antalet kor, så bryts det ner lika mycket metan som det tillförs atmosfären. På 1930-talet fanns det ungefär 3 miljoner nötkreatur i Sverige, idag är motsvarande siffra under 1,5 miljoner.

Vi är alla överens om att vi behöver minska våra utsläpp av växthusgaser. De som i Ekot benämns som klimatforskare, Elin Röös och Rasmus Einarsson, är inte experter på vare sig atmosfär eller växthusgaser eller hur dessa påverkar klimatet. De är experter på att räkna på olika jord- skogs- och livsmedels system enligt vissa fasta antaganden om växthusgasers klimatpåverkan. 

Vi anser att man i en motsägelsefull vetenskaplig värld skall hålla sig till FNs klimatrapport från IPCC. 
Forskargruppen i Oxford (Allen, Cain, Lynch m fl) som är experter på gasers påverkan i atmosfären, redogör i den senaste IPCC-rapporten för skillnaderna mellan långlivade gaser såsom koldioxid, och kortlivade gaser såsom metan. De konstaterar att den vedertagna metoden att omräkna kortlivade gaser till koldioxidekvivalenter är missvisande. Metan övervärderas nämligen med 3-4 ggr om utsläppen är konstanta. Vilket de ju är från svenska kor, därför att djuren inte ökar i antal. Tvärtom är metanutsläppen minskande, såväl när det gäller antalet djur som utsläpp per kilo mjölk.