Krönika: Erik Sandberg

Hösten med alla naturens vackra färger börjar så sakteliga avta och löven på träden utanför bli färre och färre för varje dag. För min del innebär det att det blir mer tid som spenderas inomhus på kontoret eller iväg på diverse möten för LRFs räkning. 

November som stundar brukar bli en ganska intensiv mötesmånad som exempelvis innefattar besök på några lokalavdelningars årsmöten. I min kalender finns även bland annat ett par dagar på Franzéngatan där LRF har sitt huvudkontor, utbildning med viltförvaltningsdelegationen och en kväll med länsstyrelsen där jag ska vara med och prata om vildsvinsjakt i spannmål.

Viktigt med dialog och samarbeten

Viltet är en resurs i lagom storlek på populationerna, men tyvärr hör jag på många håll att vildsvinsstammarna ökat drastiskt detta år efter att avskjutningen gått ner under ett par år och lokalt växer stammarna av kron- och dovhjort också med ökade skador och konflikter mellan brukare och jägare som följd. Jag har under flera år sagt att viltfrågan i Örebro bubblar lite, men att det finns områden där det är stora problem och andra områden där det är väldigt tyst kring viltet. Min känsla är att det bubblar lite mer nu än tidigare, men det stormkokar inte på samma sätt som i stora delar av Södermanland. På en fråga om vad som är lagom med vilt så blir nog svaren lika många som frågorna som ställs.  

Viltförvaltningen var betydligt enklare när vi i princip bara hade älg och rådjur att ta hänsyn till. Nu blir frågorna mer komplexa i takt med att vildsvinen brett ut sig och att hjortarna etablerar sig på fler och fler platser. Vargen kan vi på många håll också lägga till som en faktor att ta hänsyn till. Vi kan troligen inte ha samma älgtäthet som tidigare om stammarna av hjort ökar och vi behöver lära oss mer om samförvaltning och troligen bli bättre på att prioritera målen med olika viltstammar gemensamt. Dialog och samarbeten tror jag är en viktig del för att nå framåt i dessa frågor. 

Positivt kring vildsvinen är dock att det kommer framöver att bli enklare för jägare att få sälja vildsvinskött direkt till konsument om jägaren genomgått ett par mindre kurser. LRF har länge jobbat med frågan och ser det som positivt även om det enligt oss kunde ha blivit ännu enklare hantering. Det finns även en utredning som är ute på remiss där förslag finns om att få använda drönare i syfte att söka vildsvin i fält, något som LRF också ser positivt på och hoppas att det kan bli verklighet.  

Positiva signaler från politiskt håll

Vårt län är och har länge haft en av de tätaste koncentrationerna av varg. En tydlig effekt är ett minskat antal fårbesättningar i länet över tid som vargens närvaro är en del av förklaringen till. Motioner om vargen har varit uppe på riksförbundsstämman så gott som varje år under lång tid och ett viktigt besked kom nyligen om att regeringen vill sänka referensvärdet på vargar i landet samt att EU håller på med sin process om att minska vargens skyddsstatus.  

Detta är frågor som LRF agerat i under lång tid och nu börjar vi se vissa framsteg. Det är inte så att dessa beslut löser allt och en sänkning av vargstammen sker inte direkt, men signalerna från politiskt håll är positiva och vi kommer fortsatt ha fokus på dessa frågor.  

På tal om årsmötetssäsong för lokalavdelningarna som jag skrev om i början. Flera av punkterna jag berört i denna krönika har varit uppe i olika motioner och en del ser vi nu nå hela vägen fram till förändring. Viltet brukar engagera, men det finns även många andra ämnen som kan bli en motion som lägger grunden för en kommande förändring. Så ta vara på din medlemsdemokratiska möjlighet. Gå på årsmöten i din lokalavdelning och kommungrupp och har du vilja om förändring så skriv gärna en motion också.