En motions väg från medlem till verklighet - Projektet Effektiv och lönsam naturvård
2024-10-22
2017 skrev LRF medlemmen Karl-Johan Jansson från Nöttja lokalavdelning den första motionen till LRF Sydost angående ett nytt sätt att se på naturvård. Han ville att Sverige måste se värdet i naturvård. I dag är motionen antagen på regionstämman i Sydost och det finns en projektgrupp tillsatt som ska utreda frågan.
Efter den första motionen har dialogerna varit många. Karl-Johan skickade in fler motioner, i samma ämne, där några har skickats vidare till LRFs riksförbundsstämma. Ibland har motionerna fått avslag men i år 2024 beslutade LRFs regionstämma i Sydost att det skulle startas upp en projektgrupp tillsammans med Smålands skogsstrategi. Motionens huvudsyfte är att Sverige måste se värdet i naturvård.
Förlorar på att ha betydelsefulla värden
- Skogsägare måste få årlig ersättning per hektar för att leverera bra och effektiv naturvård. Ungefär på samma sätt och med samma lönsamhet som när vi producerar och levererar virke, menar Karl-Johan Jansson.
Idag förlorar en skogsägare på att ha betydelsefulla värden i sin skog eftersom skogen då blir intressant för myndigheter att skydda. Exempelvis som ett naturreservat. När marken skyddas förlorar skogsägaren brukanderätten av sin mark, även om hen får en ersättning för själva skogsvärdet. Men på sikt blir skydd på mark oftast en förlustaffär.
Även i certifieringen av skog värdesätts inte heller naturvården idag. Idag får man mer betalt för det virke man levererar till skogsbolagen om man har avsatt minst 5 % av sin skog. Men man får inte betalt för själva naturvärdena utan man får mer betalt desto mer du avverkar.
Få betalt för naturvärden
Arbetet i projektgruppen syftar till att försöka hitta ett sätt som ger skogsägaren betalt för att ha naturvärden på sin mark. Projektgruppen tittar då på alternativen med statliga skydd, men även hur certifieringen skulle kunna omfördela betalningen från virke till den mark som du valt att skydda.
- Borde inte skogsägare och virkesbranschen själva vilja äga och finansiera skydden och få ”kred” för dem, istället för att ropa på staten? Pengarna finns redan inom ramen för cerifieringspremierna, avslutar Karl-Johan.
Vad händer nu?
Projektet är fortsatt i sin linda och kommer arbeta sakta framåt för att förankra sina idéer både med miljösidan, skogsindustrin och staten. Detta för att alla ska få komma med sin syn på de nya förslagen och för att man ska hitta de olika knutarna och också lösa upp dem. Projektgruppen består av motionären Karl-Johan Jansson som representerar Naturskyddsföreningen, Anette Giselsson förtroendevald i LRF Sydost, Markus Klevegård förtroendevald i Södra, Magnus Hellgren projektledare Smålands skogsstrategi och Carin Hoflund, sakkunnig LRF Syd.
Motion
Uppdragsbeskrivning från Sydost regionstyrelse
Trots stark efterfrågan på andra ekosystemtjänster än virke så finns det inga bra incitament för skogsägare att producera och leverera höga biologiska värden. Tvärtom så straffas skogsägare ekonomiskt både av samhället och virkesbranschen. Framtiden kommer sannolikt kräva mer skydd av natur inte mindre och skydden behöver vara på landskapsnivå snarare än på gårdsnivå. Den här gruppen utgår strikt ifrån hur höga biologiska värden effektivt ska kunna bidra till skogsgårdens lönsamhet alltså inte olika brukningsformer i syfte att bedriva virkesproduktion.
Enligt motionernas intentioner ska den här gruppen vända på begreppen, syna incitamenten, ifrågasätta fasta strukturer, skapa debatt utifrån målen bättre och effektivare naturvård samt arbeta fram förslag som ska ge bra och hållbar ersättning till skogsägare över tid och bidra till den svenska virkesbranschens goda renommé. Skogsbruket liksom produktion och leverans av naturvård måste bli hållbart enligt de tre kriterierna, Biologiskt, Ekonomiskt och Socialt.
Gruppen ska också arbeta för att hitta ett förslag till affärsmodell som så småningom ska konkretiseras i ett pilotprojekt där frivilliga skogsägare förväntas producera och leverera god naturvård mot årlig ersättning.
Experter och sakkunniga kommer att behöva bjudas in från både virkesbransch, universitet och ideella organisationer.
Hittills förväntas inga ekonomiska insatser behöva skjutas till förutom personligt engagemang.
