Efter Ostfestivalens kontrollsafaris: “Låt oss jobba tillsammans, då kan vi lösa detta”
2025-02-13
LRF bjöd in några av branschens viktigaste myndigheter till två kontrollsafaris på Ostfestivalen i Stockholm, en för tjänstemän och en för chefer och generaldirektörer. Fokus var att synliggöra hur regelverk och kontroller påverkar småskaliga livsmedelsproducenter.
Deltagarna fick en inblick i hur kontrollsystemen fungerar i praktiken genom att träffa företagare på plats, få en överblick av vilka kontroller som genomförs, samt diskutera företagarnas upplevelser och utmaningar. Suzanne Céwe, LRF Mjölk, och Anna Kaijser, LRF Lokal Mat och Dryck, höll i tjänstemannasafarin och LRFs VD Anna-Karin Hatt var värdinna för safarin för generaldirektörer och chefer.
Snabbt fullbokade safaris
Intresset för att delta var mycket stort och samtliga deltagare visade en genuin vilja att lätta kontroll- och regelbördan för landets livsmedelsproducenter. Man började bland annat diskutera vikten av att skapa mer proportionerliga regler för att underlätta för småföretag. Det var något Christina Nordin, generaldirektör för Jordbruksverket, sammanfattade med orden:
– De små drabbas hårdast, det måste lösas. Vi behöver en långsiktig satsning där alla berörda myndigheter bidrar, men som också inkluderar branschens egna krav och kontroller.
Annica Sohlström, generaldirektör för Livsmedelsverket, bekräftade Christina Nordin och sa:
– Vi vill företagen väl och vi måste komma fram till något konstruktivt tillsammans.
Anna Karin Hatt, VD och koncernchef på LRF summerar:
– Mathantvekarna spelar stor roll - för vår livsmedelsproduktion, för en levande landsbygd med viktiga arbetstillfällen men också med sin yrkeskunskap om hur man förädlar råvaror till livsmedel som är oerhört värdefull ur ett beredskapsperspektiv. Idag tyngs många av dem av många regler och ett tidsödande kontrollarbete. Kan vi lätta på det skulle de kunna producera mer mat till fler. Vi på LRF ser fram emot ännu bättre samarbete framåt, för att förenkla regelverken och kontrollerna för våra duktiga mathantverkare.
Företagens verklighet
De fyra mathantverkare som safarideltagarna fick träffa representerar hela kedjan – från djurhållning till förädling och försäljning.
- Mathantverket i Vuollerim har fått en utökad kontrollfrekvens och högre kostnader sedan Livsmedelsverket införde en ny riskklassningsmodell 2024. De har nu tre kontroller per år och varje kontroll innebär ungefär en dags arbete då de måste pausa produktionen. Eftersom de har verksamhet i flera näraliggande byggnader, men med olika fastighetsbeteckningar, räknas varje byggnad som en separat produktionsanläggning, vilket leder till fler kontroller och högre kostnader. De har tankar på att utöka med såväl mejeri som ostlagring men det skulle innebära två fastigheter till och den kontrollfrekvensen kan de inte hantera. Detta är ett faktum som hämmar deras utveckling.
- Gide Get vill exportera mer men riskerar höga kostnader för landsinspektioner. Om ett land de vill exportera genomför en landsinspektion kan kostnaden landa på hundratusentals kronor, som den enskilda svenska företagaren måste betala – om man vill fortsätta exportera. Det skapar osäkerhet och hämmar exportpotentialen. I Gide Gets fall blir det fråga om att lägga ner verksamheten om det blir en landsinspektion.
- Sanda Gårdsmejeri upplever brist på enhetlighet i kontrollerna. Nya kontrollanter gör olika tolkningar, vilket gör att företaget måste lägga mycket tid på att förstå och anpassa sig. De efterfrågar tydligare riktlinjer och bättre förståelse från kontrollanternas sida.
- Gäsene lägger en miljon kronor per år på avgifter för inspektioner och efterfrågar större samverkan mellan myndigheter och kontrollinstanser. De vill se krav på nyckelpersoner hos myndigheten, inspektörer med specialistkompetens, för att minimera tidsspillan.
Tankar efter safarin
Erik Garenfors, strategisk rådgivare på Kemikalieinspektionen, deltog i tjänstemannasafarin:
– Jag fick en tankeställare kring detta med fastigheterna som Voullerim berättade om. Man måste ju istället sätta företagaren i centrum. Dessutom måste vi rensa bort all onödig byråkrati och det som är snårigt att förstå för producenten.
Nils Fjelkegård, Tillväxtverket och Lena Hägglöf, Implementeringsrådet, såg båda problem i hur Sverige ofta går längre än EU-kraven:
– Sverige tenderar att överimplementera regelkrav från EU, och det behöver vi se över.
Slutligen ser Anders Johannesson, tidigare näringspolitisk expert och projektchef på LRF, nu ordförande för Implementeringsrådet, en öppning till förändring:
– Regelförenklingsfrågan surrar runt med jämna mellanrum, men nu har jag gott hopp om att det står ett litet tidsfönster öppet. Uppdraget är lämnat till flera myndigheter som ska sätta fingret på regelförenklingen och hur den ska gå till. Och kanske är det frågan om konkurrenskraft som kommer att driva på regelförenklingen. Jag hoppas det.
