Dumt bygga på jordbruksmark

”Riktigt dumt att bygga på jordbruksmark”, menar Magnus Mateo Edström, beredskapshandläggare på Länsstyrelsen. Inte bara ur beredskapssynpunkt då mark tas ur livsmedelsproduktion utan även för att jordbruksmark inte alltid lämpar sig för byggnation.

Det händer på allt för många orter. Nyare villaområden som översvämmas. Källaren fylls med vatten och orimliga skador uppstår på fastigheten. Nu senast drabbades ett helt bostadsområde i Mantorp, efter att det regnat över 150 millimeter under juli månad.
 
– Egentligt är det inte märkligt. Här är det en tydlig miss i samhällsplaneringen. Bostadskvarter borde klara den här typen av regn. Det ska inte få sådana konsekvenser att det hamnar under vatten, menar Magnus Mateo Edström, beredskapshandläggare Länsstyrelsen.
 
– Problemet är att man byggt på jordbruksmark. Åker man förbi är det tydligt att marken är flack. Vattnet kan inte rinna undan. Dessutom är det en lågpunkt, en tidigare sankmark som varit utdikad. Här har kommunen, exploatören och även husköparna tagit en oerhörd risk, konstaterar han.
 
Hade marken fortsatt vara jordbruksmark hade sannolikt vattnet kunnat ledas bort genom dikningsföretag. Efter någon dag hade större vattenmängder kunnat absorberas. Dessutom hade någon form av livsmedel kunnat produceras.
 
– Generellt ska vi undvika att använda dessa marker i samhällsplaneringen. Det är dumt att bygga bort jordbruksmarken. Vi behöver öka livsmedelsproduktionen, inte minst ur beredskapssynpunkt. Sedan visar situationen i Mantorp att det finns bättre platser att bygga bostäder och industriområden på.
 
Han tycker situationen är sorglig. Villakvarteret i Mantorps kan vara felplanerat. Det är kommunen som gjort utredningar, som inte visade sig hålla måttet. Men sedan är det fastighetsägarna, många gånger unga barnfamiljer som tillsammans med försäkringsbolagen får ta konsekvenserna.

– Det är många gånger svårt och väldigt dyrt att åtgärda och korrigera bristerna i efterhand. I det kommunala ansvaret ligger att planera för klimatförändringar och extremväder med längre torrperioder och skyfallsliknande regn men också att tänka på markanvändning även för livsmedelsproduktion, säger Mateo Edström.
 
Jeanette Blackert, ordförande för LRF Östergötland delar uppfattningen och manar kommunerna att värna jordbruksmark så att den använda för odling av livsmedel eller energigrödor. Kommunerna har även möjlighet att visa vägen genom offentliga inköp att välja svenskt.
 
– Idag är ungefär hälften av den mat som äts producerad här. Det är en stor minskning sedan 1980-talet, då nästan all mat producerades av svenska bönder. Varje gång du väljer svensk gynnar du kommunen, lokala jobb och ekonomin i regionen samtidigt som den biologiska mångfalden stärks, menar Blackert.
 
Hon ogillar samhällsplanering på jordbruksmark även av andra skäl. För att klara situationen vid extremväder ”breddar” många kommuner avlopp och dagvatten rakt ut över åkrarna.
 
– Vem vet vad det vattnet innehåller. Även om vi tvingas till ett avtal är det ingen bra lösning. Samhällsplaneringen behöver även ta höjd för detta.