Dryckesproducenter i limbo – besked kring gårdsförsäljning dröjer

Många har väntat på att kunna köpa med sig en flaska från ett besök på någon av Sveriges alla gårdar som producerar alkoholhaltig dryck. LRF och andra har arbetat för att få till en lagändring, och nyligen kom ett välkommet besked i frågan! Men branschen står och stampar och i praktiken riskerar en snårskog av regler och ofärdiga förslag att göra det hela till en tämligen avslagen historia.

– Efter decennier av debatt, utredningar och försök lägger den här regeringen nu fram ett balanserat förslag som möjliggör gårdsförsäljning i Sverige samtidigt som detaljhandelsmonopolet värnas. Nu ser vi fram emot att gårdsförsäljning kan införas från den 1 juni i år, sa socialminister Jakob Forssmed i ett pressmeddelande från regeringen i januari.  

Så långt allt gott och väl, kan man tänka, men när vi nu är halvvägs till juni vet dryckesproducenterna fortfarande inte vad som kommer att gälla, och vilka krav som kommer att ställas på dem. Och i förslaget finns en avgörande skillnad beroende på vilka frukter eller bär du tillverkat drycken av. 

Vackert och produktivt 

Vi hälsar på Fredrik Knutsson på Vistakulle Fruktodling mellan Jönköping och Gränna. Området kallas Äppledalen, och ibland till och med Smålands Toscana. Dalgången med sitt läge nära Vättern och sina mjuka kullar ger riktigt bra odlingsförhållanden för frukt, här har även Rudenstams Frukt & Bär sina odlingar.  

Fredrik har länge varit intresserad av mat och dryck, och det var så han kom att utveckla verksamheten till att även innefatta alkoholhaltiga drycker. Det började med den Calvadosliknande Vista Härads Apel, för att nu i sortimentet ha cider, punsch, vin, glögg och det senaste tillskottet Vistakulle Gin.  
De bygger nu ett nytt vinmakeri, planterar några tusen vinstockar till, bygger konferenslokaler och ett rum för dryckesprovning.  

Vistakulle säljer sina drycker på Systembolaget och till restauranger, men möjligheten som öppnas om de skulle få sälja även på hemmaplan är såklart välkommen. Men det var ju det där med den avgörande skillnaden. Lagen om gårdsförsäljning kommer nämligen inte att gälla för drycker producerade av äpple på samma sätt som för vin. Äppeldryckerna måste jäsas eller brännas på plats för att du ska få sälja dem, det räcker inte att äpplet har växt här. När det kommer till drycker gjorda av vindruvor däremot kan du välja antingen odlingsplats eller produktionsplats för att kunna sälja till besökare. 

Fredrik producerar bara omkring 1200 flaskor vin per år, druvodlingen är under utveckling. Dryckerna gjorda på äpple är i klar majoritet här. Beskedet Fredrik har fått angående skillnaden i regler för vin och äppeldryckerna är att äppeldryckerna ”inte bidrar till besöksnäringen”.  
– Åk ner till Österlen och säg att äpplen inte skapar någon besöksnäring! säger han.  

Vistakulle har, liksom Rudenstams, gott om inbokade grupper som åker safari genom äppelodlingarna. Förra året var det två tusen betalande besökare hos Vistakulle, och bokningarna för i år är igång. Till det kommer de som bara kommer för att besöka gårdsbutiken.  
Skulle det bli möjligt att erbjuda betalande besökare att köpa med sig av det de provsmakat skulle det skapa ett fint mervärde, både för gården och gästerna.  

Dröjande besked inför sommaren 

Som förslaget ser ut är det just betalande besökare som kommer att kunna få köpa vinet, och som sagt endast vinet. Men i förslaget ingår att de måste få 45 minuters information om gården, och 30 minuters information om alkoholens skadeverkningar. De 45 minuterna ingår redan nu när man bokar in sig på Vistakulle, men en halvtimmes förmaningstal känns omständligt. Fredrik har redan serveringstillstånd och har gått alla utbildningar som krävs för det, så startsträckan för att få alkoholförsäljningen att rulla i övrigt känns kort.  

Till saken hör också att det är upp till varje kommun hur villkoren ska se ut, så dryckesproducenter på andra sidan kommungränsen kan ha helt andra förutsättningar. Men det vet ingen än så länge. Det går inte ens att planera sommarbemanningen eftersom inga besked går att få.  
– Jag ropar inte hej förrän det är klart, säger Fredrik Knutsson.