Det är torrt i stora delar av Hästsverige!

Häst i hage.

Beten som torkar bort, förstaskörd av vallfoder som är både tidigare och väsentligt mindre än normalt är redan faktum i stora delar av södra Sverige. Det är för tidigt att avgöra hur allvarliga konsekvenserna blir, du som hästföretagare gör klokt i att hålla dig informerad och planera din grovfoderanskaffning med god framförhållning.

Med minnen av 2018 väcks förstås oro, även om regn fortfarande kan ge god återväxt och det kan bli både en andraskörd och en tredjeskörd på vissa håll. Återväxtskörden är dock i mindre i volym än förstaskörden och med något sämre näringsvärden. Mängden tillgängligt vallfoder under stallsäsongen 2022/23 riskerar alltså att vara lägre än normalt, vilket gör att foderstaten kan behöva kompletteras med import eller annat än vallfoder, vilket annars är det bästa för hästen. I första hand är lusern i någon form, halm, gräsfröhalm, helsädesensilage, etc lämpliga att komplettera med, eftersom de är fiberrika grovfoder. På HästSverige (hastsverige.se) kan du läsa mer om möjliga fodermedel och användning i hästens foderstat.

Iaktta försiktighet vid import av foder

Marknadskanaler för foder bland annat via sociala medier väcks till liv igen. Det eftersträvansvärda är förstås att hästhållningen är en del i ett agrart kretslopp där gödsel återförs till de marker där foder och strö skördats. År när det är brist på grovfoder kan import täcka delar av behovet för hästföretagare, medan gödseln fortsatt hanteras via gängse kanaler. På andra håll i Europa finns smittor och ogräs som har potential att ställa till mycket stor skada i Sverige. Därför är det avgörande att ha kännedom om riskerna och iaktta stor försiktighet vid import av foder. Läs mer om saker som är viktiga att beakta vid import av foder i information från Jordbruksverket! Ogräsbrev nr 6: Grovfoder och halm - risk för ogrässpridning (ungpd.com)

Största farhågan avseende smittor är den allvarliga sjukdomen afrikansk svinpest. Att få in sjukdomen i Sverige skulle få förödande konsekvenser för svensk grisproduktion och vildsvinsstam, och även ställa till det med begränsningar av rörlighet i skog och mark som skulle hindra härliga uteritter i smittat områden. Afrikansk svinpest smittar dock inte hästar eller människor. Gödsel från hästar som ätit grovfoder från smittade länder kan inte heller sprida viruset vidare. Via foder kan smittan spridas om det råkat komma med rester av smittade döda djur under pressningen. Det är därför mycket viktigt att hantera importerat foder med misstanke om kadaverrester på ett klokt sätt. Normalt kasseras otjänliga balar genom att de ”kastas” på gödselstacken eller ställs ut i skogen (ett sämre alternativ!) och liknande, tänk på att detta inte är en smittskyddsmässigt okej hantering! Balar som misstänks vara smittade måste destrueras på ett säkert sätt.

Se upp med giftiga växter på betesmarker

Det är nu också lovligt att beta och skörda marginalmarker såsom trädor och skyddszoner som kan bidra till att öka tillgängliga volymer grovfoder på marginalen. Ett grundläggande tips är att låta hästarna gå länge på bete för att minska behovet av vinterfoder, och att på att ett genomtänkt sätt använda de arealer som står till buds. Se dock upp med giftiga växter på betesmarker som inte betats av häst på länge. Läs mer om giftiga växter hos SVA: Giftiga växter A-Ö (sva.se)

Håll dig uppdaterad om LRFs arbete kring torkan här