”Det är fel att påstå att viltkött är klimatsmart”
2024-12-09
Förvaltningen av våra viltstammar har kommit att bli en omdebatterad fråga. Inte minst inom lantbrukarkåren som även utgör en betydande del av landets jägare. Christian Hidén på Värmlandsnäs utanför Säffle är en av de som både är lantbrukare och jägare. För honom är det tydligt att viltstammarna, i synnerhet vildsvinen, måste ned.
På Forsviks Säteri, beläget på Värmlandsnäs utanför Säffle, har Christian Hidén och hans familj huserat sedan 1962. Verksamheten består idag av växtodling och av skogsbruk, men gården har tidigare varit en grisgård. I tillägg till gården på Värmlandsnäs köpte familjen för några år sedan ytterligare en växtodlingsgård i Uppland där en av Christians söner driver verksamheten.
På båda gårdarna har viltet ställt till med diverse problem, och det märks att Christian har många åsikter i frågan.
- Vi har ju ganska högt vilttryck både i Uppland och här på Värmlandsnäs. Vi har ju alla klövvilt förutom mufflon vilket såklart medför en hel del skador. Här på åkern utanför huset har vi exempelvis 13 älgar varje natt som käkar upp oljeväxterna. Men det finns andra häromkring som har det värre. På vissa platser där det finns mer dov har vissa till och med fått sluta odla oljeväxter. Sedan har vi även en hel del älg-betesskador i skogen och kronhjort som barkar av träden. Men det absolut största problemet, skulle jag säga, är vildsvinen.
Mat- och energisvinn
Christian fortsätter berätta om hur vildsvinen påverkat den egna verksamheten och problemet de skapar för samhället i stort.
- Svinen orsakar oerhörda skador på både höstvetet, ärtor och vårvetet. Dels det de äter upp men även det de trampar ner och bökar upp. Och efter att de härjat kommer också fåglarna som ett brev på posten. På gården i Uppland förlorade vi under 2024 100 ton spannmål på grund av vildsvin och tranor. Så när det pratas om hållbarhet och matsvinn, kan man ju fråga sig hur stor del av allt matsvinn som sker redan på åkern. Och i förlängningen, hur hållbart viltkött verkligen är. När ett tiotal vildsvin förstör grödor som man hade kunnat föda upp hundratal slaktsvin på är det fel att påstå att viltkött är klimatsmart.
Även om matsvinn är en stor del av problematiken med ett högt vilttryck ser Christian fler bekymmersamma aspekter, bland annat energisvinn.
- Utöver det som förstörs på åkern kan man också fråga sig hur mycket jordbruksmark som tas ur drift på grund av viltet. På vissa platser odlar man inte längre på grund av alla viltskador. I tillägg har vi ju en del gårdar där stora arealer ligger i träda och viltåkrar med anledning av att man vill ha vilt och bedriva jakt. Då bör man också ha med sig att det i stort utsträckning även är en fråga om energisvinn. Idag producerar vi energi på ca 20% markerna i form av salix, raps och spannmål till etanol som också påverkas negativt av viltet.
Risk för stora kostnader
Christian lyfter ytterligare en problematisk aspekt relaterat till vildsvin i form av afrikansk svinpest. Med förra årets utbrott färskt i minnet ställer han sig frågande till hur staten vågar ha en sådan kraftig stam.
- Staten och i förlängningen skattebetalarna står för all säkerhet och alla kostnader kopplade till afrikansk svinpest. Utbrottet i Avesta gick på minst 100 miljoner, men tänk om det utbrottet skett i exempelvis Halland. Det hade kunnat kosta flera miljarder. Hur vågar staten ta den risken och tillåta en så stor vildsvinsstam? Det är ju inte en fråga om, utan snarare när vi får ett nytt utbrott. Jag tror att det finns stor okunskap och saknas dialog mellan de myndigheter som råder över storleken på vildsvinsstammen och de myndigheter som står för kostnaderna vid ett eventuellt utbrott av afrikansk svinpest.
Potentiella lösningar
Som lantbrukare är det dock, som de flesta vet, svårt att överleva om man inte ser lösningar på problemen. Christian lyfter några förslag som han ser skulle kunna minska viltskador.
- Vi måste få ned vilttrycket i stora delar av landet. Jag jagar, precis som många andra här i bygden, dels som hobby men främst för att få bukt med viltskador. Dock finns det också många som jagar mer som för nöjes skull. Därför kommer det krävas fler lösningar. Till att börja med tycker jag inte kronvilt ska ha en annan förvaltning utan det borde vara fri avskjutning. Vi kan inte särbehandla kron bara för att de är ståtliga och har fina horn. Men den absolut viktigaste lösningen anser jag är skottpeng på vildsvin. Med någon tusenlapp per vildsvin skulle det kosta några hundra miljoner att minska stammen kraftigt. Det låter kanske mycket men med tanke på matsvinn, energisvinn och riskerna med afrikansk svinpest en ganska billig peng. Sedan tycker jag markägarna som har jakträtten är de som främst ska äga dessa frågor. Att Jägarförbundet anses som en tung remissinstans i viltfrågor är fel. De viktigaste frågorna som berör viltförvaltning är livsmedelsproduktion, skogsproduktion, statens och trafikförsäkringsbolagens kostnader och i förlängningen enorma kostnader för samhället.
När det till slut blivit dags att runda av, efter ett långt samtal om olika problem och lösningar, säger Christian med ett finurligt leende.
- Nu kanske jag kommer uppfattas som raljant, men om jag råkar trampa på några ömma tår så måste vi inse att viltstammen medför enorma kostnader. Många är så försiktiga i viltdebatten men jag har passerat det stadiet och säger vad jag tycker.
