”Den som lagt en dräneringsslang har inte levt förgäves”
2024-11-11
Fungerande avvattning är en grundläggande förutsättning för ett livskraftigt jordbruk och för att Sverige ska klara livsmedelsstrategin. Samtidigt står lantbruket inför flera utmaningar kopplade till just vatten i form av bland annat ett förändrat klimat, eftersatta system och växande samhällen.
Fungerade kantdiken, diken och dränering är viktiga faktorer både för enskilda lantbrukare och svenskt jordbruk i stort. Kristian Jochnick och Åsa Käck på Länsstyrelsen i Västra Götaland, som bland annat jobbar med vattenfrågor kopplat till lantbruk, lyfter vikten av en fungerande dränering.
– Fungerande avvattning är ju en grundläggande förutsättning för ett starkt jordbruk. Ser man exempelvis till täckdikning, ger en fungerande dränering grödan ett bättre rotsystem både torra och blöta år. Tidsfönstret blir ju längre både vår och höst, och beräkningar visar att tio dagars försenad vårsådd gör att man riskerar att tappa tio procent av skörden. Sedan medför det såklart också fler fördelar i form av friare växtföljd, mindre risk för markpackning, bättre markstruktur och färre surhål att köra fast i. I tillägg finns det även en del positiva miljöaspekter i form av mindre fosforförluster och mindre avgång av lustgas, säger Kristian.
Utmaningar kopplade till avvattning
Samtidigt som det finns många fördelar finns det också en hel del utmaningar kopplade till avvattning. Och för att klara livsmedelsstrategin skulle takten, av den arealen som måste dräneras, behöva öka 2 till 3 gånger.
– Det svenska lantbruket står inför flera utmaningar kopplat just till vatten. Dels växer samhällen och det blir mer hårdgjorda ytor vilket påverkar flödet av vatten. Det medför i sin tur att det kan bli högre tryck på diken, kulvertar och risk för blötare åkermark. Samtidigt kan ett förändrat klimat med mer ihållande nederbörd kan späda på detta ytterligare. Dessutom är underhållet av många system eftersatt, säger Åsa.
Just bristande underhåll, tror Kristian och Åsa beror på flera anledningar
– Det finns flera skäl till att det inte underhållits tillräckligt. Jämfört med hur det var på exempelvis 70-talet har man i och med storleksrationalisering i regel större arealer idag. Ibland hinner man inte med det och det blir ner prioriterat. Vidare har även arrenden blivit väldigt mycket vanligare vilket i många fall medför att viljan att investera försvinner då varken arrendator eller markägare vill bära kostnaden. Sedan kan man ju inte blunda för att alla inte tycker det är den roligaste investeringen. Jämför man med att köpa till flera hektar är det kanske mer lockande men samtidigt kan vara dumt att gambla med insatsvaror när de är så dyra, säger Kristian.
Stöd att söka
Trots att lantbruket står inför flera utmaningarna kopplade till avvattning vill Kristian och Åsa också passa på att belysa de möjligheter som finns och enklare åtgärder man kan göra.
– Till att börja med finns det ju stöd för täckdikning så vi uppmanar folk att söka dessa. Det kommer vara möjligt att söka under första halvan av 2025, eventuellt även andra halvan. Först till kvarn gäller. Sedan är det ju inte heller alltid så man behöver nydränera på hela skiftet. Ibland räcker det med att behovstäckdika lokalt på skiftet eller kompletteringstäckdika genom att lägga nya ledningar mellan de gamla. Ibland räcker det också med att spola ledningarna, säger Kristian
Jordbrukaren Anders Dahlgren på gården Ebbetorp utanför Hjo är en av de som sökt och blivit beviljad stöd för att täckdika under året.
– Jag har sökt stöd för täckdikning två gånger tidigare men då fått avslag för att nu den senaste gången under våren 2024 bli beviljad stöd. Så att vara noggrann med ansökningen är nog ganska viktigt. Nu har jag täckdikat 2 skiften om totalt cirka 8 hektar och räknar med att komma ut 2–3 veckor tidigare. Så det kommer såklart göra stor skillnad och förhoppningsvis vara en bra investering. Det är som man säger, den som lagt en dräneringsslang har inte levt förgäves, säger Anders.
Åtgärder och utbildningar
Utöver stöd och tidigare nämnda åtgärder lyfter Åsa och Kristian ytterligare tips samt den hjälp som finns att få i form av rådgivning och utbildningar. Bland annat de kurser i dikesunderhåll som länsstyrelsen anordnar tillsammans med LRF.
– En sak som är viktigt att poängtera att man inte enbart bör stirra sig blind på ny dränering, även om det såklart i många fall är nödvändigt. Flödet av vatten hänger samman och både diken, kantdiken och dränering spelar in. Så har man problem med blöta områden på sina marker behöver det inte nödvändigtvis vara så att dräneringen gett upp. I stället kan det vara smart att börja med att kartlägga vattnets väg, alltså var det kommer det ifrån och var det tar vägen. Vissa blöta områden kan lika gärna bero på att ett kantdike tappat sin funktion eller att det är dags att rensa slam i en brunn, säger Åsa.
– Är man osäker hjälper vi gärna till och har man frågor är man såklart välkommen att kontakta oss. Man kan även kontakta Greppa näringen för rådgivning. Sedan anordnar vi, både på egen hand och tillsammans med andra aktörer som LRF och Gröna möten, kurser i dikesunderhåll och täckdikning. Exempelvis anordnar vi tillsammans med LRF kurser för underhåll av diken 12 november i Sätila och 28 november i Hova, fyller Kristian i.
Ett sista medskick och tips från Kristian och Åsa är att vara aktiv i vattenfrågor genom att bevaka sina intressen.
– En sista rekommendation från vår sida är också att vara aktiv i dikesfrågan och bevaka sina intressen genom att vara uppmärksam på översiktsplaner och detaljplaner som skulle kunna medföra ökat vattenflöde, avslutar Kristian.
Pontus Widell
regional kommunikatör LRF Väst
pontus.widell@lrf.se
010-184 26 28
