Delad risk för ärtodlare i Väst

För många av medlemmarna i Västra Sveriges konservväxtodlarförening innebär ärtodlingen en större trygghet i jämförelse med andra grödor. Tillsammans med Toppfrys har man nämligen kommit överens om en odlingsmodell där man delar på de ekonomiska riskerna. Christian Hidén på Värmlandsnäs är en av ärtodlarna i föreningen som uppskattar modellen.

Christian Hidén som är verksam på Värmlandsnäs utanför Säffle är en av medlemmarna i Västra Sveriges konservväxtodlarförening och en av alla de ärtodlare som varit delaktiga i att förhandla fram upplägget och villkoren för en modell där odlarna delar på de ekonomiska riskerna. 

Christian berättar mer om föreningen och upprinnelsen till modellen. 

-    Västra Sveriges konservväxtodlarförening är ju en organisation som verkar för att det ska bli så bra som möjligt för medlemmarna, alltså lantbrukare som odlar ärtor. Så efter förhandlingar med Toppfrys har vi tillsammans med dem hittat ett upplägg där vi tycker vi fått till ett rättvist system där odlarna delar på den ekonomiska risken. Och det verkar uppskattas då många medlemmar tycker det fungerar väldigt bra. 

Hur fungerar modellen?

-    Till att börja med får vi en grundplåt på 5000 kronor per hektar. Sedan står Toppfrys för utsäde, tröskning och ersättning för eventuellt kem mot ärtvecklare. Fältets skick och brukningsmetod är lantbrukarens ansvar, även om ärtkonsulter är med och stöttar genom processen. När det väl är dags att få betalt har vi ett utjämningssystem där vi delar på vinsten. I och med att Toppfrys styr över utsädet spelar det därmed ingen roll om du odlar en mer exklusiv sort med mindre skörd eller en standardärta med högre skörd.  

Finns det en risk att modellen skulle kunna hämma företagsamheten?

-    Jag är ju medveten om att det låter lite som någon slags sovjetisk räknesystem men samtidigt finns det också tabeller för beräknad skörd. Beroende på om man överleverar eller underleverar enligt tabellen styr det sedan vinstandelen. Så det finns ju fortfarande en stark drivkraft att få ut så mycket som möjligt, samtidigt som man sprider riskerna och får en trygghet. Visst skulle man säkert kunna tjäna mer men upplägget blir ju nästan som någon slags försäkring där man ger avkall på eventuell vinst för att säkra avkastningen.

Ser du att modellen skulle kunna gå att applicera på annat, exempelvis spannmål?

-    Nu ser ju bland annat Toppfrys genom detta upplägg till att ärtmarknaden är mer eller mindre i balans i jämförelse med spannmålsmarknaden där vi trots allt har ett överskott. I jämförelse blir det ju inte lika lätt då exporten stökar till det. Men det är klart att det går, frågan är bara hur upplägget ska se ut.