De har som mål att kunna bevattna 80 procent av arealen

Anna och David Brogård har sedan 2017 arbetat med att säkerställa vattentillgången på gården. Det började med ett tillstånd att använda ytvatten, och inköp av en gammal bevattningsanläggning som drevs av en lastbilsmotor. – Vi har ju tur att vi har ett stabilt vattendrag som går igenom hela odlingslandskapen. Det är ju en unik plats, det är ju inte alla som har det så, säger David Brogård.  Nu har anläggningen utökats och bytts ut till en fossilfri variant, och arbetet med att täcka in fler skiften fortsätter.

Katastrofåret 2018 hade Anna och David Brogård alltså smugit i gång med bevattningen på gården i Hylletofta och då blev det uppenbart att det här var värt att bygga vidare på. Genom stöd från Klimatklivet kunde den gamla pumpen bytas mot en eldriven, som kopplades till gårdens solcellsanläggning. De började gräva ner ledningar i takt med att vallarna lades om, ett arbete som pågår fortfarande.
– Vi har haft som mål att vi ska kunna bevattna 80 procent av den ägda arealen och vi kanske når dit i år.

I Bondepraktikan står att läsa att en blöt vår ”fyller bondens lada all”, och även om man kanske inte ska basera sin produktion på gamla skrifter så stämmer just det här bra enligt paret Brogård. De börjar alltid vattna redan på våren.
– Det är jättepositivt att du styr vattnet. Du vågar ju gasa mer och satsa mer på dina grödor för du vet att du får tillbaka när du kan säkerställa att det inte torkar bort. Det kväve du lägger ut på våren får du tillbaka i en skörd. Både plånboken och miljön tjänar på det.

Om man gödslar enligt skördeprognosen på våren men torkan slår till så att inget växer, då kommer näringsämnen att lakas ur senare, det blir bokstavligen ”pengarna i sjön”. Nu vet de att det inte händer.

Och på tal om gödsel så är systemet, med rör som är 16 cm i diameter, dimensionerat för att någon gång i framtiden kunna pumpa gödseln ända fram till åkerkanten och slippa köra med tunna.

Satsningen på den här typen av klimatanpassning kan ses ur ett större perspektiv, mer än att gynna Brogårds produktion. Det höjer beredskapen, gör livsmedelsproduktionen mer motståndskraftig mot omvärldens nycker och optimerar användningen av den så värdefulla marken. David Brogård menar att många inte förstår värdet av åkermarken, i en tro att maten kommer från annat håll i alla lägen.
– Ett land som inte kan föda sin befolkning med mat, det är ett fattigt land. Det är nog ett av LRFs viktigaste områden att förklara, att det kommer ingen och hjälper oss om det bryter ut utan vi måste klara oss själva, säger han.