Bönder har fått nog - viltskador i lantbruket måste minska

Det var en uppgiven bild som presenterades av lantbrukare i vilttäta bygder i Södermanland under ett viltmöte den 24 juni i Runtuna.

Lantbrukarparet Eva och Magnus Knutson Avrén från Björnlunda berättar.

- Vi har gjort allt vi kan på vår brukade mark. Vi skrämmer, vi anlitar skyddsjägare där möjligheten finns och jagar så mycket det bara är möjligt. Vi gör vad vi kan för att underlätta effektiv jakt, men en outsinlig ström av vilt väller in från grannmarker.

För 15 år sedan kunde gården försörja sina egna djur och även sälja foder, men idag måste man köpa foder till höga kostnader och ofta med långa transporter. Mjölkföretagare förväntas öka sin hållbarhet genom ökat utfall av produktionen med de insatser man sätter in, i dessa trakter går det åt andra hållet och man missar poäng för ökat avräkningspris på mjölken som ett exempel. Man skulle även behöva odla egna proteingrödor, men det går inte. 

- Vi vill inget hellre än att fortsätta producera livsmedel till samhället, men under dessa förutsättningar blir det helt orimligt, säger Eva Knutson Avrén. 

Rönö LRF-avdelning tar initiativ till betydelsefulla viltmöten

Det var LRF Rönö som tog initiativ till detta möte, som samordnades med LRF Södermanland. Flera år i rad har lokalavdelningen bjudit in medlemmar, markägare, jägare och Länsstyrelsen för att komma framåt i frågan. Kunskap om konsekvenser av viltskador, artkunskap om dovhjort, förvaltningsstrategier för att reglera populationer, inventeringsmetoder för skador och antal vilt har varit teman. Även om det går långsamt är det uppenbart att sådana här möten har stor betydelse för att fler ska förstå och få insikt i frågan. Den här gången hade avdelningen ordnat ett spänstigt program med representation från Naturvårdsverket och SLU. 

Slutsatser från Naturvårdsverket

Anders Broby redovisade pågående regeringsuppdrag vid Naturvårdsverket. I dagarna presenteras de första utvärderingsresultaten av stora fällor för vildsvin och behov av hjälpmedel vid jakt (förutom drönare). En slutsats är att det behövs revidering i jaktförordningen för ökad tydlighet i regelverk. Ytterligare uppdrag är metodutveckling för populationsuppskattning vildsvin samt standardiserad mätmetod av viltskador i lantbruket. Det finns även uppdrag angående ökade incitament för jakt på vildsvin samt åtgärdsplan för hur man kan reglera vildsvinsstammen lokalt och regionalt. Uppdragen har fokus på vildsvin, men bör även kunna appliceras för annat klövvilt. 

Forskning om vilt och viltskador

Fredrik Widemo, SLU, presenterade ett antal forskningsstudier om uppfattningar om vilt och samband med skador. Inom Agro Sörmland drivs projektet Rätt insats minskad skada, där man jämför olika metoder att avstyra vilt från fälten. 

Fredrik hänvisade även till den senaste analysen av viltskador som Jordbruksverket presenterat, där man kan konstatera att skador av vildsvin minskat med minskad stam men fortsatt allvarliga skador. I Sörmland sticker dovhjorten ut med allvarliga skadenivåer i både säd och vall. 

LRF analyserade rapporten nyligen och konstaterar att skördeförlusten motsvarar drygt 10,6 % av det preliminära överskottet, företagsinkomsten, för jordbrukssektorn 2023 på 9,3 miljarder kronor. Angående vildsvin bör observeras att nedgången kan ha vänt då statistik över vilttrafikolyckor från de första fem månaderna i år visar att antalet vildsvinsolyckor har ökat med 63 %, jämfört med samma period 2023. 

Länsstyrelsen gör mer än regleringsbrevet kräver

Länsstyrelsens vilthandläggare Viktor Persson berättade om hur Länsstyrelsen bidrar, dels med det generella jaktbeslutet på dovhjort för att underlätta skyddsjakt men även handläggning av annan skyddsjakt på kronhjort. Han påminner om att det är tillåtet att använda mörkerriktmedel nattetid där det finns jaktbeslut bakom, man behöver inte längre söka särskilt för det. Läs jaktbeslutet >> .

Länsstyrelsen gör mer än vad som står i regleringsbrev för att bidra till ökad jakt. Bland annat söker de projektmedel för ökad samverkan mellan unga lantbrukare och jägare. Dovhjortsinventeringen för området presenterades för att följa trenderna. I ett annat projekt där även spillningsinventering görs i området ser stammen fortsatt ut att öka. 

Några kommentarer från slutdiskussionen

Det är orimligt att enskilda lantbruksföretag ska stå för kostnader för jaktliga intressen på grannmarker. Det måste bli ett ökat ansvarstagande över fastighetsgränser. Politiken behöver kliva in med avvägningar till fördel för livsmedelsproduktion och det behövs förstärkt vägledning i förvaltningen i dessa lägen. Skötselområden är en möjlig samverkansform att utveckla, det kan inte bara handla om älg och kronhjort. Här behöver även övrigt klövvilt hanteras och dessutom behövs ökat samråd med lantbruksföretagare eftersom skadebilden i lantbruk ofta underskattas. 

Det måste skjutas fler hondjur. Jägareförbundet berättade att statistiken börjar gå åt rätt håll – fortsätt inspirera fler att öka avskjutningen av hindar och kalvar, och att rapportera. 

Stefan Gustafsson i LRFs regionstyrelse påtalade behovet av att lantbrukare själva sätter upp referensburar för att åskådliggöra skadebilden för jägare och markägare/lantbrukare i området. Max 4% skördebortfall på gårdsnivå är LRFs rekommendation. Den har nu även antagits som mål i Länsstyrelsens övergripande riktlinjer i samförvaltningsplanen. 

För att nå målbilden behövs en handlingsplan både för den lokala förvaltningen och för länet. Här behövs stöd av Länsstyrelsen för att reglera viltet och lösa gränsöverskridande problematik där livsmedelsproduktionen hotas. 

Ann Kindstrand om mötet

Ann Kindstrand i styrelsen för LRF Rönö och initiativtagare till mötet, hur uppfattade du kvällen? 

- Det är stora utmaningar att minska viltstammar och skador av vilt. Men under kvällen framkom ändå en vilja bland många lantbrukare och jägare att lösa problemen tillsammans. Vi måste fortsätta samarbeta för att lyckas och även att hitta jägare som kan och vill bidra i skyddsjakten, säger Ann.