Bli självförsörjande på el från biogas och sälj överskottet

Med en biogasanläggning kan man bli självförsörjande på energi och sälja överskottet till elnätet. Med energilagring kan man dessutom sälja elen när spotmarknaden betalar som bäst. Fredagen den 11 november hölls ett seminarium” på Vreta kluster om elproduktion från biogas där deltagarna fick chans att fördjupa sig i detta.

Seminariet, som hette ”El från gödselbaserad biogas – bli självförsörjande och sälj överskottet vid elpristoppar”, lockade 120 deltagare varav 50 på plats och 70 via länk. Helene Oscarsson, vd för Vreta kluster, hälsade deltagarna välkomna och därefter tog dagens moderator Johan Benjaminsson, Gasefuels, över.

- Manegen är krattad för biogas. Vi har fått en ny regering och de fortsätter att satsa på biogas, sa han.

Blanda gärna flytande och torrt

Johan är biogasrådgivare och hade under seminariet en presentation om biogas från gödsel för elproduktion. Han visade en grafik på en kubik flytgödsel.

- Det är bara det som kan brinna upp av torrsubstansen som det kan bli gas av. Lite det tänket ska man ha med sig, att det bara är det torra det kan bli något av. För att få det pumpbart också kan en mix vara bra, sa han.  

Han jämförde sedan olika gasutbyten; nötflyt, djupströ nöt, svinflyt och kycklinggödsel. Hans rekommendation är att blanda flytande och torrt.

- Nötflyt är bra i grunden, men det fina är om man kan blanda in torra substrat. Av nötflyt får man 35 kilowattimmar el per ton. Av djupströ nöt får man 145 kilowattimmar el per ton i stället. Svinflyt, särskilt från suggor, ger lite mer el per ton än nötflyt men det är också flytande och i samma storleksordning som nötflyt. Kycklinggödsel ger mycket gas och därmed el per ton – 342 kilowattimmar, sa han.

Utmaningen i dag är att kostnaden för att producera el varierar över dygnets timmar och beroende på elpriset.

Praktiska erfarenheter av att ha en biogasanläggning

Anders Karlberg var näste talare och han berättade om sina praktiska erfarenheter av att ha en biogasanläggning. Anders driver Åkerby gård utanför Söderköping där han har en biogasanläggning som han kom i gång med 2020. Åkerby gård har ekologisk mjölkproduktion, brukar 300 hektar åkermark, har 140 årskor och innan biogasanläggningen kom i gång gjorde vi av med cirka 240 000 kilowattimmar per år. 1 september 2020 var de i gång med sin anläggning. Den har en rötkammare som rymmer 580 kubik gödsel och två små motorer på 22 kilowatt var, så maxeffekten på anläggningen på 44 kilowatt. Gödseln pumpas från ladugården till en blandningsbrunn. Det går sedan in i en kvarn och därefter in i rötkammaren.

- Vi matar biogasen med både fastgödsel från nötdjuren och med hönsgödsel som vi köper in. Biogasen matas totalt av cirka 260 djur (våra kor samt rekrytering) och så köper vi in några hundra ton hönsgödsel som vi blandar i. Kostnaden för vår anläggning blev, efter 40 procent investeringsstöd, 3,5 miljoner, sa han.

Sedan biogasanläggningen kom i gång för två år sedan har den fungerat bra och han nämnde bland annat detta:  

- Det längsta driftstoppet vi haft då vi inte kunnat producera el på grund av mekaniskt fel har varit under ett dygn och vi har fått god effekt av rötresten i växtodlingen. Anläggningen har också levererat enligt våra förväntningar effektmässigt. Vi ligger någonstans kring 250 000 kilowattimmar netto efter att anläggningens egen förbrukning är borträknad, sa han.

Några lärdomar han dragit hittills är bland annat detta:  

- Vi har ingen mixervagn och då har det varit viktigt med en bra omrörare. Vi har fått uppgradera vår omrörare till en större variant. Vi har också märkt att vi har ett dåligt effektspann på våra motorer. Vi kan köra våra motorer på mellan 18 och 22 kilowatt. Vi kan inte vrida dem uppåt och nedåt mera. Det skapar ett glapp för oss för den här anläggningen är aningens för stor för det antalet kor eller den mängden gödsel vi har. Till exempel så skulle vi ibland kanske vilja köra vår anläggning på 30 kilowatt för det är vad vi har gas till under sommaren när korna är ute, men det klarar den inte för om båda motorerna ska gå kan vi ställa ner den till max 36 kilowatt. Och när det inte finns gas till båda motorerna släcks den ner och så går den ner till 18 kilowatt. Anläggningen är ganska oflexibel på det sättet, sa han.

Batterilager

Philip Appelsved från Vimab Bess, som jobbar med batterilager, tog över och pratade om batterilagring för att sälja el vid pristoppar och för att klara strömavbrott.

- Vad ska man ha batterilager till? Jo, de har en rad funktoner, sa han och nämnde bland annat:

* I stället för att ha dieselverk som behöver underhållas och emellanåt testköras för att man ska veta att de fungerar när de behöver fungera är det här en bra centraliserad reservkraft. Batterierna har dessutom en otroligt mycket snabbare responstid än en dieselmotor. Om du får igång en dieselmotor på tio sekunder så reagerar batterier på en tusendels sekund.

* Batterilagret är också smart. Mjukvaran som är installerad i batterisystemen hämtar information om hur elpriskurvan ser ut och känner av när det är bra att ladda och när det är bra att lägga ut effekt på nätet.    

Är det lönsamt då?

- Ja! Hur snabbt du kan räkna hem det beror på hur ditt förbrukningsmönster ser ut och om du kan sälja el eller leverera stödtjänster. Just nu är det otroligt lönsamt eftersom det är svängningar i elpriset, och vi kommer nog fortsätta få se variationer i elpriset under några år framåt, sa han.

Philip visade en elpriskurva från 30 oktober till 4 november i år där priset var tre gånger dyrare på dagen i förhållande till kvällen och natten.

- Om man maximerar användningen av batterier med en sån här priskurva, och kanske dessutom då levererar stödtjänster, då kan man ha en återbetalningstid som är så kort som ett och ett halvt år. Om man inte maximerar kan man tänka sig en återbetalningstid på fem år, sa han.

Hur man ansluter elproduktionen till elnätet

Bernt Jonasson och Robert Thörnholm från Tekniska verken i Linköping fortsatte med att prata om hur man ansluter sin elproduktion till elnätet. Just nu sker en omställning till fossilfritt och ett ökat behov av el i takt med mer elektrifiering. Enligt en nationell prognos vi kommer vi att fördubbla vårt energiuttag under de närmaste 20 åren.

- Vårt uppdrag är att tillhandahålla säker och resurseffektiv tillgång till el och i Linköping, Katrineholm och Mjölby har vi 110 000 kunder som vi distribuerar till, sa Robert.

- Vi är skyldiga att ansluta de som vill bli anslutna till nätet. För att göra det får vi ta till skälig tid och vid en normal anslutning är det upp till två år. Stora anläggningar kan kräva längre tid, sa Bernt.

- Om man ansluter en produktion inom ett befintligt abonnemang gäller samma arbetssätt oavsett vilken produktion man vill ansluta till elnätet – om det är en biogaselproduktion eller en solcellsanläggning. Det är inga kostnader om man inte vill höja sin säkring och anmälningsplikt till oss, sa Robert.

Om den anslutning man har inte räcker till utan man måste utöka sin anslutning blir det en kostnad för det och den generella ledtiden för en anslutning mellan sex månader och två år.

- Ta reda på ditt behov. Elinstallatören, som är vår motpart, skickar sedan in en föranmälan där det framgår hur stor effekt man vill öka till. Vi tittar på förutsättningarna, tar fram ett pris och skickar ut en offert till kunden. När vi får tillbaka offerten ger vi ett godkännande till elinstallatören och så är det fritt fram ur vårt perspektiv att börja installera. När arbetet är klart skickar elinstallatören en färdiganmälan, vi kommer ut och kopplar in anläggningen och så är kunden i gång med sin produktion, sa Bernt.

Anordnades inom Jordbruksverkets projekt

Sven Norup som driver Norups gård fortsatte med att prata om gasmotorer. Han bygger sedan en tid tillbaka kompletta biogasanläggningar och containrar. De förser alla sina anläggningar med modulerande generatorer och de levererar framförallt till lantbrukare, men också till några kommuner samt forskningsinstitut.

Viktor Olsson, delägare i Circular energy Sweden AB som arbetar med projektering och kalkyler, bidrags- och tillståndsansökningar och byggnation och drift av biogasanläggningar, tog vid och pratade om att dimensionera för produktionsflexibilitet. Han pratade om vilken typ av flexibilitet det finns och vad man bör tänka på.

Stefan Persson från EBS, som bygger biogasanläggningar och tillhandahåller maskinell utrustning för biogasanläggningar i industri och lantbruk i Norden, pratade därefter om den maskinella utrustning de tillhandahåller och som hjälper till att lagra gasen som produceras på natten för att man ska kunna leverera gasen på dagen eller när priset är högst.

Dagens sista talare var Oliver och Mikael Sjödin från IGF biogas som pratade om gasmotorer med hög verkningsgrad. IGF biogas är en nygammal aktör på gasmarknaden. De har tre affärsområden som är komponenter, konsulttjänster och biogasanläggningar. IGFs medarbetare har designat, installerat och ansvarat för driftsupport av mer än tio medelstora till större biogasanläggningar i Sverige som de visade exempel på. IGF biogas är återförsäljare av ett antal gasmotorer och Oliver och Mikael pratade om företagets erfarenhet av gasmotorer och visade tre som de har.   

Dagen anordnades av Jordbruksverket, LRF, Vreta kluster och Agtech2030 inom Jordbruksverkets projekt ”Minskad klimatpåverkan och förnybar energi”. Det finansierades med medel från EU:s landsbygdsprogram. 

Här kan du se det inspelade seminariet i efterhand. El från gödselbaserad biogas – bli självförsörjande och sälj överskottet vid elpristoppar - YouTube