Bevara åkermarken – för vår framtids skull

KRÖNIKA: Sveriges åkermark försvinner bit för bit under asfalt och betong. Denna utveckling hotar vår matproduktion och biologiska mångfald. Vi måste agera nu för att bevara åkermarken och säkerställa framtida självförsörjning.

Med sorg i hjärtat ser vi vår otroligt fina veteåker försvinna. Veten som har tagit fart i vårsolen och sträcker sig grön och fin upp ur marken. Men mitt i allt detta så kommer grävmaskiner och schaktar bort allt. Det ska bli en uppställningsplats för arbetet med den kommande vattenledningen som ska läggas ner rakt över vår fina veteåker. Ett 40–50 meter brett arbetsområde som kommer gå som ett band rakt över åkern och där jorden ska schaktas bort. Vete som skulle blivit mjöl till ett gott bröd.

En tyst men allvarlig förändring

En tyst men allvarlig förändring pågår i vårt landskap. Bit för bit försvinner Sveriges åkermark under lagar av asfalt, betong och villaträdgårdar. Det som en gång var bördig jord, jord som gav mat till generation efter generation, ersätts av vägar, industriområden och bostadskomplex. Denna utveckling går snabbt och nu måste vi ifrågasätta vad det är som sker.

Människan har alltid varit beroende av jorden. Vi har odlat vår mat, fött upp våra djur och skapat en trygghet genom att alltid ha tillgång till bra livsmedel.

Urbaniseringens påverkan

Men i takt med att urbaniseringen tog fart, där fler och fler människor sökte sig från landsbygd in till städerna, så har den odlingsbara jorden fått ge vika och vår produktion av livsmedel minskat. När åkermarken väl är bebyggd, är den förlorad för alltid. Jordlagret är ömtåligt och tar hundratals år att bygga upp, men bara en dag att schakta bort.

Åkermarkens värde

Det är inte svårt att förstå varför åkermark är så eftertraktad att bygga på. Marken ligger ofta nära etablerade samhällen, har plana ytor och nära till fungerande infrastruktur, med andra ord en dröm för byggbolag och kommuner som vill växa sig större. Men varje hektar åkermark som bebyggs är en hektar mindre att producera livsmedel. Detta är ett problem redan idag och kommer växa sig ännu större om detta fortsätter. Sverige importerar redan stor del av sin mat och med en allt osäkrare världssituation är det väldigt riskabelt att ytterligare minska den egna självförsörjningsgraden.

Åkermark är inte bara en plats där vi odlar mat, det är ett levande landskap som ger hem åt mängder med insekter och mikroorganismer. Genom att täcka den ytan med betong och asfalt förstör vi livsmiljöerna och bidrar till en förlust av biologisk mångfald.

Det är hög tid att se åkermark som en värdefull resurs, snarare än en tom yta redo att bebyggas. Vi behöver en tydligare lagstiftning som skyddar jordbruksmarken och det måste komma nu, det går inte att vänta lägre. Genom att förtäta redan befintliga stadsområden, bygga på höjden snarare än bredden och använda mark som redan är exploaterad, kan vi minimera behovet av att offra odlingsbar jord.

Framtidens generationer förtjänar ett land där matproduktion inte är en lyx, utan en självklarhet. Om vi fortsätter att se åkermarken som en resurs som vi kan slösa bort, riskerar vi att stå inför en framtid där självförsörjningen inte längre är ett alternativ.

Vi återvänder till vårt spirande vetefält som än så länge är grönt och vackert. Mycket snart kommer arbetsfordon påbörja sitt arbete. En yta på ca fyra hektar kommer inte gå att odlas på två år. Detta innebära en minskad veteskörd med åtta ton per hektar och år. Detta innebär alltså en minskad skörd med 64 ton på två år. Räknar man om det till rent vetemjöl så är det över 50 ton. Det är väldigt många brödlimpor som inte blir bakade. När ytan väl är återställd och vi kan uppta produktion igen så kommer det ta över 10 år att få tillbaka den markkvalitén som det är idag.

Det är hög tid att lyfta blicken och tänka långsiktigt. Innan det är för sent måste vi bevara vår åkermark – och det måste ske nu!

Linda Ericsson
Styrelseledamot i LRF Halland