Även Ola vill äta sig mätt tre gånger om dagen

Sveriges minskande självförsörjningsgrad är ett problem, inte minst ur ett beredskapsperspektiv. ”Skrämselpropaganda” och ”trams” kallar dock Ola Tedin det (Borlänge Tidning 1 augusti 2023, Mora Tidning 2 augusti 2023). Men Ola vill väl äta sig mätt tre gånger om dagen, tänker vi, även i kristider.

Vi håller med om att det är näst intill omöjligt att Sverige ska vara 100 procent självförsörjande på livsmedel. Det som däremot vore både möjligt och fördelaktigt är att öka andelen svenskt för att vi ska stå bättre rustade i händelse av kris eller i värsta fall krig. Våra politiker är medvetna om detta, en enig riksdag beslutade 2017 om vår livsmedelsstrategi som säger att vi ska öka vår produktion av mat. De goda exemplen finns på nära håll; Finland har en självförsörjningsgrad på ca. 80 procent. I Sverige var den i början av 1990-talet ca. 75 procent men ligger i dag runt 50 procent. Vi hör nu dagligen om hur extrem torka drabbar många jordbruksområden i södra Europa med sänkta eller uteblivna skördar som följd, vilket gör att Sveriges produktion blir allt viktigare.

Ola uppmanar oss att låta ”varje land producera det de är bäst på”. Vet han om att den svenska djurproduktionen har i särklass lägst antibiotikaanvändning i hela EU - mindre än en åttondel av genomsnittet? Eller att vår svenska nötköttsproduktion har 70 procent lägre utsläpp av växthusgaser än genomsnittet i världen? Eller att vi har den mest omfattande djurskyddslagstiftningen? Vi har kunniga, välutbildade lantbrukare och hög livsmedelssäkerhet med god spårbarhet genom hela kedjan.

När Ola raljerar över att det går utmärkt att få stjärnor i Michelinguiden även om man lagar mat på råvaror som inte är svenska belyser han just det faktum att den fria marknaden har svårt att hantera livsmedelsproduktionens externaliteter. Att någon anser att maten är god och vill betala för den eller ge den fina utmärkelser säger ingenting om hur matens produktion har påverkat miljön, huruvida de som arbetat med den haft schyssta villkor eller om det använts stora mängder antibiotika i framställandet av den. Även restauranger som serverar foie gras, fettlever som produceras genom att gäss och ankor tvångsmatas med tratt och ett rör nedtryckt i halsen, får stjärnor i Michelinguiden.

Livsmedelsproduktion handlar om mer än att mätta magar. Det svenska lantbruket är en förutsättning för det öppna svenska landskapet och biologisk mångfald. Naturbetesmarker är den biotop som härbärgerar flest arter i vårt land, en kvadratmeter innehåller över 40 växtarter – lika många som en kvadratmeter regnskog. Livsmedelsproduktionen ger också viktiga arbetstillfällen i den svenska glesbygden.  

Så nej det är inte befängt, dyrt eller omöjligt att producera mer av den mat vi behöver i Sverige. Det är snarare helt nödvändigt.

Anita Boman Daniels, ordförande för LRF Dalarna