Årets julklapp kan öka intresset för ullgarn i gårdsbutikerna

Det hemstickade plagget blev året julklapp 2022. Något som kan ha ökat intresset för både stickning och ullgarn. Det bekräftar fårbonden Anna-Carin Sundqvist som driver Avans gårdsbutik utanför Luleå.

Årets julklapp har influerats av omvärldens oroligheter och representerar både omtanke och värme i form av det hemstickade plagget. Vill man lägga lite extra kärlek bakom sin stickade klapp så kan man investera i lokalt och hållbart garn. Tryter orken kan ett färdigt, stickat plagg vara ett alternativ. Ullgarn och ullplagg finner man ofta i den närmsta gårdsbutiken.

Anna-Carin Sundqvist som driver Avans gårdsbutik.

Ett ökat intresse för hantverk
Anna-Carin Sundqvist som är fårbonde i Avan, mellan Luleå och Boden, driver gårdsbutiken Avans gårdbutik där hon säljer ullgarn, hemstickade plagg och fårskinn från sina egna får.
– Jag har en ganska jämn ström med kunder till butiken under hela året. Men veckorna innan jul brukar försäljningen alltid öka något. Ull- och fårskinnsprodukter är alltid en storsäljare vintertid, berättar Anna-Carin. Hon har även sett en allmän ökning på garn under de senare åren. Vilket dels kan bero på ett ökat intresse för lokala produkter, dels en uppåtgående trend för hantverk och stickning.

Anna-Carin är uppväxt med får sedan barnsben.

På gården i Avan finns ett 40-tal tackor av raserna Gotlands- och finullsfår och verksamheten startades 2006. Utöver de egna ull- och skinnprodukterna så säljer Anna-Carin även vävda och sydda hantverk, köttlådor, styckdetaljer och lammkorv i butiken men även på REKO-ring och lokala marknader.
– Jag älskar både djur och handarbete med ull. En win-win för min egen del, säger Anna-Carin som är uppväxt med får sedan barnsben.

Avans gårdsbutik hittas i byn Avan, mellan Luleå och Boden.

Den mångsidiga ullen
Anna-Carin klipper sina får två gånger per år. Ullen som klipps på våren är ofta tovig och skräpig efter en vinter i fårhuset. Den kan med fördel användas till täckodling, då den är hundra procent komposterbar. Ullen som klipps på hösten är däremot ren och används till vidareförädling av produkter. En del av ullen kardas och tovas till sittdynor, resterande ull skickas till Sveriges nordligaste spinneri, Filtmakeriet i Hälsingland som spinner ullen till garn. En del av garnet säljs som det är i gårdsbutiken, en del väver Anna-Carin tyger och plädar av och en annan del stickas det vantar, sockor och mössor av som också säljs i gårdsbutiken.

– Ull är ett fantastiskt och naturligt material som andas. Det värmer när det är kallt och svalkar när det är varmt. Ska en ulltröja kastas kan man med fördel lägga det på komposten, berättar Anna-Carin.

Ull går även bra att använda som dekoration i ljusstaken. Det brinner inte lika lätt som tex. mossa.

Det är skillnad på ull och ull
Det är dock stor kvalitetsskillnad på lokalt ullgarn, spunnet på ullspinnerier i Sverige, och ullgarn som massproduceras och är spunnet av storskaliga ullspinnerier utomlands. Det lokala ullgarnet är naturligt melerat medan de andra garnerna är söndertvättade och färgade med kemikalier.

– I industrin tvättar man ut allt naturligt ullfett, vilket är ett måste för att det ska fungera med deras maskiner. Jag brukar hålla upp ett grått industrigarn och jämföra med mina egna. Det är verkligen jättestor skillnad, berättar Anna-Carin.

Det lokala ullgarnet som är spunnet i Sverige har bättre kvalité än andra garner spunna utomlands.

Bättre djurhållning och mindre transporter
I Sverige är vi i över lag dålig på att använda oss av våra svenska resurser och därtill även ull från våra svenska får. Vårt grannland Norge är betydligt bättre på detta.
– Vi borde bli bättre på att ta vara på ullen. Dels för att slippa onödiga transporter. Men dels för att djuren i Sverige har det väldigt bra, vilket vi borde främja, säger Anna-Carin.
Till nästa år kommer Anna-Carin även att starta kurser i tovning och kardning samt väv- och sykurser på gården.

På gården i Avan finns ett 40-tal tackor av raserna Gotlands- och finullsfår.