Är det viltet som styr livsmedelsstrategin?

Orimligt var en samstämmig slutsats efter mötet i fält som arrangerades av LRFs kommungrupp i Åtvidaberg den 10 maj. Med på mötet var representanter från Länsstyrelsen samt representanter i arbetsgruppen för projektet om vildsvin- och dovhjortsförvaltning från både LRF och Svenska Jägareförbundet.

-    Vi måste köpa in foder till djuren, det är ohållbart. Viltet styr hur och vad vi kan odla, vi har pratat om detta i flera år men ser ingen förbättring, någon måste sätta ner foten! säger en lantbrukare i Åtvidaberg som det gjorts klippstudier hos.  
Det behövs mer ansvarstagande från alla, både markägare och jägare att inte bara fokusera på viltet utan även dess livsmiljö – så att det blir balans.
-    Det kan inte vara så att lantbrukare ska bära hela bördan att mäta, bevisa, tjata på jägare att skyddsjaga, säger en annan av traktens lantbrukare. 

Dyrbara skador

Vildsvinen ökar lokalt och det blir dyrbara skador och konsekvenser när vallar behöver lagas eller läggas om. Även i naturbetesmarker är det bökat – det som tidigare inte legat under plog är nu bearbetat av vildsvin och påverkar de biologiska värdena.

Dovhjortstammen behöver sänkas rejält för att skadorna ska kunna minska. Därefter kan man arbeta med andra verktyg, som att skrämma eller störa från fälten. Som det är nu har de ingenstans att ta vägen, det är fullt överallt och även i skogen är fältskiktet nedbetat. Hela landskapet blir påverkat och viltet blir allt magrare. Det påverkar hela ekosystem och exempelvis älgen har nästan inget livsutrymme.
Frågan är var gränserna går juridiskt. Finns det lagrum att nyttja för att komma tillrätta med detta? Det finns exempel på länsstyrelser som beslutat om generell skyddsjakt av dovhjort, dygnet runt, i stora områden. Ytterligare tillämpningar i lagen kan behöva prövas, liksom att stävja populationsfrämjande utfodring.

"Fortsätt att sätta upp referensburar"

Länsstyrelsen Östergötlands vildsvin- och dovhjortsprojekt har hittills haft uppstartsmöten för att stimulera till lokalt engagemang och samverkan samt för information om hur man inventerar viltet för att ta fram förvaltningsstrategier. Fler aktiviteter är planerade för att öka kunskap och förståelse för hur konsekvenserna blir vid för höga viltstammar. Här kan du läsa om vildsvin-och dovhjortsprojektet   
Mötet den 10 maj var ett tydligt budskap om varför detta projekt är viktigt. Nu behöver man gå från ord till handling, hitta former för samverkan om förvaltningen av allt vilt sammantaget och en struktur för effektiv skyddsjakt.
-    Fortsätt att sätta upp referensburar så att fler ser skadorna, säger Jonas Edlund från regionstyrelsen.
Här kan du läsa mer om referensburar och hur du bygger en

Toleransnivå

Riksdagen beslutade 2017 om en nationell livsmedelsstrategi där syftet är att produktionen av livsmedel i Sverige ska öka. Det behöver framför allt ske i skogs- och mellanbygd, här finns potential med rätt förutsättningar. LRF har tagit fram en toleransnivå för hur mycket viltskador som är rimligt för samhället och enskilda lantbrukare för att inte produktionsbortfallet ska bli för stort. Läs mer om det här: https://www.lrf.se/fordjupning/toleransniva-satter-granser-for-viltskador-i-jordbruket/ 
-    Att göra skillnad på gårdsnivå nämns som prioriterat i Livsmedelsstrategi 2.0. Minskade viltskador i lantbruket är ett lysande exempel som direkt gör skillnad på gårdsnivå. LRFs förslag till toleransnivå är en start som vi hoppas implementeras i samhället för att få en styrning i frågan, säger Jeanette Blackert, regionordförande LRF Östergötland.