Amerikanska jordbruksdepartementet årliga utblick för jordbruket på lång sikt

Fortsatt stark efterfrågan, fallande priser på spannmål och varierande prisutveckling för kött samt att Brasilien kommer i fatt USA när det gäller att försörja världen med majs. Det är kontentan av USDAs årliga utblick över jordbruksmarknaderna de kommande tio åren.

USDA har presenterat sitt basscenario för framtidsutsikterna för jordbrukssektorn till 2032 (USDA Agricultural Projections to 2032). Rapporten presenteras varje år i februari strax innan det amerikanska jordbruksdepartementets stora årliga konferens The Agricultural Outlook Forum. 

Utblicken från USDA är inte en prognos för framtiden. Snarare är det ett villkorat, långsiktigt scenario för hur marknaderna skulle utvecklas under nuvarande förhållanden - redan gällande lagstiftning och internationella avtal samt normala vädermönster och underliggande trender utan nya chocker. I stället för vara en förutsägelse av framtiden är rapporten tänkt att fungera som ett neutralt riktmärke för att mäta effekterna av föreslagen lagstiftning eller extern utveckling som kan få bestående effekter på jordbruksmarknaderna. Exempelvis antas nuvarande amerikanska jordbrukspolitik, Agricultural Improvement Act of 2018 gälla utsiktsperioden ut. Och här vet vi att en ny Farm Bill redan diskuteras.

De utsikter för jordbruksmarknaden som skisseras speglar en kombination av modellresultat och bedömningsbaserade analyser. Data till och med oktober 2022 har använts och den makroekonomiska antagandena fastställdes i augusti 2022. Saker har med andra ord hänt sedan dess. Vidare kommer den kommande tio års perioden högst sannolikt att innefatta nya inhemska eller externa chocker som påverkar den globala utvecklingen av utbud och efterfrågan men som inte går att förutse idag. 

Makroekonomi och oljepris

Den makroekonomiska analys som är ingångsvärde för USDAs årliga utblick över jordbruksmarknaderna på sikt präglas av fortsatt global ekonomisk nedgång mot bakgrund av höga inflationsnivåer och stigande räntor. Bedömningen framåt ifrån detta är att den globala tillväxten fortsätter att minska efter 2023 för att långsiktigt landa på 2,7 procent i tillväxttakt. Den reala globala tillväxten beräknas uppgå till 2,8 procent per år underperioden 2023-2032. På grund av hög inflation och åtstramningar i ländernas penningpolitik beräknas BNP-tillväxten realt minska på kort sikt under kommande tioårsperiod för att så småningom återhämta sig. 

När det gället priset på olja konstaterar USDA att efterfrågan förutspås falla på lång sikt. Men under perioden 2023-2032 förväntas stigande nominella oljepriser till följd av reglerat utbud inom OPEC och Ryssland. Priserna bedöms röra sig från 65 dollar per fat 2021 till 90 dollar per fat 2032. Och prisutvecklingen på olja kommer enligt USDAs basscenario att leda till ökade produktionskostnader för jordbruket, både USA och andra länder.

Marknaden i stort

Sojabönor och olika produkter från sojabönan väntas se störst tillväxt på världsmarknaden den kommande tioårsperioden. Efter sojakomplexet väntas marknaden för annan spannmål (foderspannmål) växa mest. Utvecklingen drivs av ett på längre sikt ändrat konsumtionsbeteende mot en mer köttbaserad kost i världen, enligt USDA. Tillväxten i kycklingkonsumtionen bedöms vara 1,6 respektive 1,8 gånger större än densamma för gris- respektive nötkött.

Vete

Världens konsumtion av vete bedöms växa med 8,4 procent från 2023/24 till 2032/33. Störst tillväxt ser USDA i Västafrika (36 procent), Afrika söder om Sahara (30 procent) samt i Sydostasien (20 procent). Efterfrågan på vete växer även i de regioner som är störst konsumenter idag – Indien, Kina och EU.

EU, Kina, Indien, Ryssland, USA, Kanada och Australien bedöms stå för 73 procent av världens produktion 2032/33. De 8 största exportörerna – Ryssland, EU, Kanada, USA, Australien, Argentina, Ukraina och Kazakstan beräknas stå för 91 procent av världens export. Och är bedöms EU och Kanada se sin andel av exporten växa mest. EUs andel av värdens export bedöms växa från 16,3 till 17, 5 procent. Samtidigt väntas Afrika, Mellanöstern och Sydostasien stå för 85 procent av världens import och dessa länder sväljer också närmare 90 procent av importtillväxten.

USDA säger inget om de internationella priserna men konstaterar att det amerikanska vetepriset rör sig från 338 dollar/ton till 209 dollar/ton över perioden.

Soja

Efterfrågan på sojamjöl bedöms växa med 21 procent över perioden. Det är de stora producenterna av animalieprodukter – Kina, Brasilien, USA samt EU - som står för den största delen av efterfrågetillväxten och väntas stå för 62 procent av efterfrågan 2032/33. Kina står för den starkaste utvecklingen och bedöms exempelvis svara för 45 procent av den växande efterfrågan av sojamjöl 2023/24 – 2032/33. Efterfrågan på soja växer starkt även  i låginkomstländer och andra tillväxtländer än Kina. Afrika, Mellanöster och Sydostasien, alla regioner med starkt växande produktion av kyckling, väntas ta hand om 27 procent av efterfrågan på sojafoder.   

Produktionen av sojaböna växer med 18 procent 2023/24 – 2032/33. Produktionsökningen sker framför allt till 65 procent i Brasilien, men också i Argentina och USA. Tillsammans står de tre länderna för 84 procent av produktionsökningen. Produktionsökningen sker genom utökad areal, särskilt i Brasilien. Kina väntas stå för 75 procent av importefterfrågan och Brasilien står för 86 procent av exporten. Övriga exportländer är USA, andra länder i Sydamerika och Kanada.

Priser på soja i USA bedöms underperioden röra sig från 478 till 378 dollar per ton.

Majs och annan foderspannmål

En växande animalieproduktion borgar för fortsatt växande importefterfrågan på foderspannmål den kommande tio års perioden enligt USDA. Majs bedöms svara för nästan 82 procent av världens handel med foderspannmål fram till 2032/33. Korn backar något och svararför en andel på knappt 13 procent. De största importörerna när perioden går mot sitt slut är många länder med Kina, Mexiko och EU i spetsen.

USA förblir världens största producent och exportör av majs. Men Brasilien bedöms, enligt USDA, stärka sin position, och i princip komma i fatt USA på exportmarknaden. Brasilien har de senaste tio åren fördubblat sin export och exporten väntas växa med ytterligare 41 procent de kommande tio åren. USAs majsexport når 69,2 miljoner ton och Brasilien 69,1 miljoner ton 2032/33. USA, Brasilien, Argentina och Ukraina fortsätter vara giganterna och står för 85 procent av världsmarknaden över perioden.

Det amerikanska majspriset bedöms röra sig från 268 dollar per ton 2022/23 till 169 dollar per ton 2026/27 för att sedan plana ut.

Kött

Den globala efterfrågan på nötkött, griskött respektive fjäderfärött väntas växa med 9,3 procent, 10,8 procent samt 17,5 procent mellan 2024 och 2032 enligt USDA. Störst blir efterfrågetillväxten i låg- och medelinkomstländer i Sydostasien, Latinamerika samt Afrika och Mellanöstern. I utvecklingsländerna landar efterfrågetillväxten i snitt för köttslagen på 12,5 procent medan densamma i världens utvecklade länder ligger på 4 procent.

USA, Kina och EU bedöms stå för drygt 48 procent av världens konsumtion av nötkött, relativt nära konsumtionen de senaste 5 åren på 49,5 procent. Kina förblir världens största konsument av griskött med en global andel på 47 procent. Den största tillväxttakten för konsumtion av griskött väntas i Sydostasien. Fjäderfäproduktionen sticker ut bland köttslagen med en kraftig produktionsökning spritt över världens länder och regioner.

Till skillnad från priserna på vegetabilier, som alla väntas komma ner från de senaste årens rekordnivåer varierar prisutvecklingen mellan de olika köttslagen. Priserna på nöt väntas vända neråt i början av den kommande tioårsperioden för att från 2026 vända uppåt igen. Avräkningspriserna för kyckling väntas stiga kontinuerligt under perioden medan gris- och kalkonpriserna istället bedöms backa hela perioden. Men detta är som övriga bedömningar amerikanska priser och det kan så klart se helt annorlunda ut på andra håll i världen.

Här kan du läsa mer

USDA Agricultural Projections to 2032

Christina Furustam