Agnes – vinnare av Ung Växtkraftstipendiet
2024-03-15
Agnes Jörgensen, som driver Slåtte Naturbeteskött i Nälden, är årets mottagare av Ung Växtkraftstipendiet. Priset på 10 000 kronor kommer delas ut av LRF Ungdomen Jämtland och Länsförsäkringar Jämtland på LRF Jämtlands regionstämma den 18 mars. Stipendiet går till unga framgångsrika företagare som är verksamma inom de gröna näringarna i länet.
– Jättekul! Det här känns som ett kvitto på att jag gör något bra, säger Agnes.
Slåtte Naturbeteskött är en ekologisk gård med runt 100 kor. På gården finns även ett slakteri och man säljer direkt till konsument. Att ha hela ledet, från födsel till slakt är ovanligt.
Agnes tog över verksamheten från sin pappa för två år sedan, efter att ha jobbat heltid där i tre år. Dessförinnan studerade hon bland annat tre år företagsekonomi i Uppsala, varav en termin på Sveriges Lantbruksuniversitet. Pappan övertog i sin tur gården i början av 1990-talet av sina föräldrar. Släkthistorien till trots kände Agnes aldrig någon press att hon måste driva Slåtte Naturbeteskött vidare.
– Pappa har alltid sagt, om du inte känner för det till 100 procent så säljer vi i stället. Men för mig var det aldrig någon tvekan, det kändes helt rätt att ta över.
Envis och flexibel
Eftersom det är andra krav för att driva ett eko-jordbruk än ett konventionellt lantbruk blir det hel del administrationsjobb. Det är också en del extrakostnader, till exempel är ekohalm dyrare än vanlig halm.
– Visst händer det att jag funderar på om det är värt det, det krävs driv och vilja. Man måste nog vara lite envis och flexibel för att driva ett eko-jordbruk, man kan inte tro att det är en rak väg utan hinder. Lite märkligt är det ju att vi ekobönder jobbar i uppförsbacke när vi gör något som är bra för klimatet.
Pappa också ekobonde
Agnes pappa – som nu är pensionär men hoppar in på gården ibland – har drivit ekologiskt jordbruk innan henne och har fått till en fin besättning med bra avel och bra miljö. På Slåtte finns mycket betesmark och korna får beta så länge de kan. De har fri tillgång till foder och utomhusvistelse. Agnes hyr in personal på timmar och tar in extra folk på timmar vid slakt.
– Det är tillfredsställande att både djuren och naturen mår bra och att köttet blir bra. Pappa har fått till en fin besättning med bra avel och bra miljö. Jag vill gärna utveckla allt det fina han startat här. Nå ut till fler konsumenter och beslutsfattare om vikten av ekojordbruk. När det är så oroligt i världen som det är i dag finns det också en tanke med att vi övar oss i att vara självförsörjande.
Blomstra på lång sikt
Agnes konstaterar att Sveriges ska vara ett föregångsland inom eko-jordbruk, men att det finns en hel del att jobba med, inte minst när det gäller lagar och regelverk.
– Om nivån på lagarna är för hög, om bonden inte mäktar med dem och lägger ner och vi måste importera mer från jordbruk med sämre djurhållning, så riskerar vi en negativ utveckling.
Trots allt är hon optimist och säker på att eko-jordbruk är rätt väg att gå.
– Jag har ju bara haft det här jordbruket i två år och kämpar fortfarande med att få snurr på ekonomin och koll på alla kostnader. Men på sikt är den här typen av jordbruk en guldgruva. Det är så här vi måste jobba. Se till att djuren får det ännu bättre på gården, då kommer vi också få betalt för arbetet framöver.
