Äganderättens betydelse för jord- och skogsbruk

KRÖNIKA: I en tid där stormarna blåser hårdare både bokstavligt och bildligt, ställs frågan om Sveriges livsmedelsberedskap åter i fokus. Efter decennier av globalisering och nedmontering av beredskapslager har vi insett att tryggheten i en stabil livsmedelsförsörjning inte är en självklarhet. Livsmedelsberedskap handlar om att ha en livskraftig landsbygd med aktiva jordbrukare.

I en tid där stormarna blåser hårdare både bokstavligt och bildligt, ställs frågan om Sveriges livsmedelsberedskap åter i fokus. Efter decennier av globalisering och nedmontering av beredskapslager har vi insett att tryggheten i en stabil livsmedelsförsörjning inte är en självklarhet. Livsmedelsberedskap handlar om att ha en livskraftig landsbygd med aktiva jordbrukare.

Generationsväxling och äganderättens roll

Samtidigt står landets lantbrukare inför en tyst men avgörande generationsväxling, där unga med nya idéer ska ta över ansvaret för både mat och skog. Äganderätten är grunden för att en lantbrukare ska kunna planera långsiktigt, investera i ny teknik och hållbara produktionsmetoder. För unga som överväger att ta över familjegårdar blir denna osäkerhet ofta ett avgörande hinder. När framtiden för marken de ärver eller köper känns osäker, blir steget att satsa på en karriär i lantbruket svårare att ta. Detta är särskilt problematiskt i en tid då vi behöver fler unga entreprenörer inom jord- och skogsbruk. För de unga som tar över gårdar är skogen ofta en ekonomisk livlina. Intäkter från virke kan täcka kostnader för maskiner och investeringar. Men genom ett alltmer komplext regelverk, ökande krav från myndigheter och en växande debatt om markens användning ställs frågan om hur säker äganderätten egentligen är och vad det betyder för framtiden.

Skogens ekonomiska betydelse för unga lantbrukare

Skogen har blivit en allt viktigare resurs. Den är inte bara en källa till byggmaterial och papper, utan även en del av Sveriges klimatstrategi. Förutsättningarna för jord- och skogsägare är osäkra; avverkningsförbud, överklaganden, dyra och långdragna rättsprocesser för att bruka den egna skogen har präglat debatten.

Regelverk och rättssäkerhet för skogsägare

Men under december kom ändå några positiva besked. Regeringen klargör i sitt regleringsbrev till Naturvårdsverket att referensarealen för att en skoglig naturtyp ska anses ha god bevarandestatus ska utgå från 1995 års nivå. Detta innebär att Sverige får en liknande ambitionsnivå som flertalet EU-länder i arbetet med Nature Restoration Law (NRL).

Vidare har Göran Örlander i sitt delbetänkande till skogsutredningen presenterat förslag som syftar till att skapa ett tydligt regelverk för skogsbruk och öka rättssäkerheten för landets skogsägare.

Framtida utmaningar och politiska beslut

En kort stund tänkte jag i min vildaste fantasi att 2025 skulle vara året när samverkan mellan politiker, myndigheter och näringsliv skulle navigera rätt och stärka äganderätten, ge ett ekonomiskt incitament för generationsskifte, livsmedelsproduktion, stärka livsmedelsberedskapen och den gröna omställningen.

Men idag kom en kalldusch. Grundlagskommittén har trots tydliga regeringsdirektiv inte lagt fram alla delar av sitt uppdrag om att egendomsskyddet i grundlagen ska förstärkas. Detta trots att regeringen och socialdemokraterna är överens i sakfrågan – att markägare som skyddar sin skog och mark ska få ersättning för det.

Det finns flera aktuella utredningar som också berör egendomsskyddet och ersättningsfrågan. Det är utredningen om artskyddet, skogsutredningen, miljömålsberedningen samt implementeringen av EU:s restaureringslag.

Så sammanfattningsvis kommer 2025 vara året då vi jord- och skogsägare kommer vara väldigt oroliga för hur kommande utredningar kommer att slå mot våra gröna näringar.

Monica Thörner
Vice ordförande LRF Värmland

 Här kan du läs mer om sakområdet restaurering på LRF.se