15 år med Jämställdhetsakademin och vägen framåt

Den 22 november 2023 samlades styrelseledamöterna i LRFs Jämställdhetsakademi för att reflektera över det gångna decenniet och planera för framtiden. Det framkom tydligt att jämställdhetsarbetet inom de gröna näringarna står inför ständigt föränderliga utmaningar.

Palle Borgström, ordförande i Jämställdhetsakademin, inledde med att reflektera över hur jämställdhet ofta förminskas till något som bara är viktigt för kvinnor – trots att vi vet att jämställda organisationer presterar bättre. Jämställdhetsakademin har en viktig uppgift i att lyfta fram forskningsrapporter som visar just det. Samtidigt får man inte fastna i sifferdiskussioner, utan även inkludera kultur- och bemötandefrågor.

–    Något vi också ska vara uppmärksamma på, är att mångfaldsbegreppet under de senaste åren har fått ökad uppmärksamhet, och potentiellt kan skymma jämställdhetsaspekterna, säger Hans Börsvik.

Malin Forsbrand, i sin tur, underströk att vi inte kan sätta oss till rätta och vänta på att nästa generation löser jämställdhetsfrågan. Särskilt inom LRF är ägande och utbildning viktiga aspekter, och det krävs ett omtag för att ge kvinnor verkligt inflytande. 

–    Kvinnorna utbildar sig och visar intresse, men äger inte, sammanfattar hon.

Alf Johansson delar Malin Forsbrands bild.

–    Inom till exempel mjölkproduktionen står ofta mannen för gården och verksamheten. Vi behöver få i gång ett arbete med att dela ägandet och brukandet, menar han.

Bristen på förebilder

Nathalie Häggström, lyfte fram bristen på förebilder inom jordbrukssektorn. Hon betonade vikten av att personer på ledande positioner tar ansvar för jämställdhetsfrågan och agerar som positiva exempel. Dorit Greve och Karolina Lagerlund, byggde ut resonemanget och vill se hur kvinnor i större utsträckning stöder varandra och utvecklar samma nätverksattityd som män. 

Kvinnor inom de gröna näringarna slår ofta i det berömda glastaket, majoriteten av dem som deltar i ledarskapsprogrammen är kvinnor, men de ser sig inte i samma utsträckning som ledare och tror snarare att andra gör det bättre.

–    Faktum är att många frågor inte får sin lösning i mötesrummen, utan utanför, i informella nätverk bestående av män, lägger Karolina Lagerlund till.

Statistik från LRF visar att styrelser på ”högre nivåer” är numerärt jämställda idag, medan kommungrupper och lokalavdelningar domineras av män. 19% av LRFs kommungrupper består av enbart män och i några regioner saknar 40% av kommungrupperna helt kvinnor i sina styrelser, vilket är en viktig fakta att ta med sig i det fortsatta arbetet.

LRF Ungdomens rapport

Sebastian Remvig delade insikter från LRF Ungdomens rapport om ägar- och generationsskiften, med särskild tonvikt på jämställdhet. 

–    Vi behöver fylla på med fler perspektiv, för att vända trenden där vi blir allt färre kollegor i branschen. Där har Jämställdhetsakademin en väldigt viktig roll, liksom banker och näringsliv, som kan ge sina perspektiv, säger han.

Syftet med LRF Ungdomens rapport har varit att prata om lösningar, men vissa av svaren från unga lantbrukare är nedslående. 77% av de som svarade på undersökningen i rapporten, anger att psykisk påfrestning är det största hindret för unga som vill ta över ett lantbruksföretag. 

Möjliga lösningar

Styrelsen avsatte en stund till att rita så kallade ”varför-kartor” och resonera kring möjliga lösningar. Några av insikterna blev att man behöver:

-    en jämställd (och även lönsam) rådgivning
-    fokus/budget till lösningar på det som lyfts i rapporter
-    utveckla nya modeller för ägande
-    se till att jämställt riskkapital finns
-    normbrytande förebilder
-    arbetsrotation som främjar jämställdhet

15 år med Jämställdhetsakademin

Sedan var det dags för ”15 år med Jämställdhetsakademin” – en sammanställning av alla rapporter som Jämställdhetsakademin har producerat sedan 2009. Sammantaget visar genomgången hur det svenska lantbruksföretagandet kretsar kring familjen och gården. Allt börjar och slutar där och traditionella könsroller cementeras lätt i den kontexten. Många gånger drar kvinnan det kortaste strået.

Styrelsemedlemmarna ställdes inför frågor om vad som blir mest intressant att följa upp, liksom vilken skepnad Jämställdhetsakademin ska anta. Ska den vara mer av en tankesmedja, och hur ser man till att dess arbete blir mer känt och efterfrågat i vidare kretsar?

I den efterföljande diskussionen var styrelsemedlemmarna eniga om att det är dags att gå från reflektion till handling och arbeta för ett vidgat perspektiv och nätverkande. Man vill nå utanför den egna ”gröna närings-bubblan” och arbeta opinionsbildande, bland annat genom att kroka arm med externa aktörer som kan bidra till syre och handlingskraft. 

–    Det gröna näringslivets utmaningar med jämställdhet måste börja kommuniceras och därför bör vi bli synliga i medier, poddar och på konferenser där vi kan nå ut. Men samtidigt måste Jämställdhetsakademin föra one to one-samtal med banker, näringsliv och organisationer som har kontaktytor mot lantbruksföretagandet, för att åstadkomma verkliga förändringar, säger Malin Forsbrand.

Under januari 2024 återkommer Malin Forsbrand, Palle Borgström och Jämställdhetsakademins samordnare Anna Iwarsson med underlag för vårens arbete och förslag till hur nästa rapport ska utformas.