Vad menas med omställning?

Förutom att bli fossilfria, finns fler möjligheter för odlingen och djurhållningen att minska sin klimatpåverkan. Att öka produktiviteten är fortsatt viktigt av flera skäl, inte minst för att minska klimatpåverkan per kilogram produkt. Ökad skörd i form av mer biomassa leder också till mer biomassa under jord i rötter som ökar kolinlagringen. Odlingens och djur hållningens klimatpåverkan är också starkt förknippad med biologiska processer. Därför är åtgärder för att exempelvis minska metanavgången från idisslare och att minska koldioxidläckaget genom återvätning viktiga.

Odlingen påverkar den biologiska mångfalden både positivt och negativt och är dessutom beroende av biologisk mångfald, bland annat  i form av pollinerare och ett fungerande mikroliv i marken. En av de mest positiva effekterna är blotta förekomsten av gårdar med betande djur i skogsbygd som skapar en variation i landskapet. I slättbygder behöver det pågående arbetet fortsätta med att skapa ökad variation i form av blommande kantzoner, lärkrutor, våtmarker och andra åtgärder.

Odlingen och djurhållningen påverkar markens hälsa, vattenkvalitet och luft. Därför finns flera EU-direktiv och flera svenska miljökvalitetsmål inom dessa områden. Vattenvård, med frågan om näringsläckage och EUs nitratdirektiv som trädde i kraft 1990, är den kanske äldsta av lantbrukets miljöfrågor. Markhälsa är en fråga som växer i betydelse.

Det är tydligt efter de senaste åren att odlingen är en av de första delarna av näringslivet som påverkas av den pågående klimatförändringen. Samtalet om odlingens klimatanpassning har hittills handlat mest om för mycket och för lite vatten. Men klimatanpassning rymmer fler stora frågor, som värmestress hos växter och djur, anpassning av växtskydd, anpassning av lantbrukets byggnader till ett förändrat klimat och fler aspekter som troligen ännu inte har identifierats.