Till sidomenyn

Jobben

Idag finns det ca 2 600 mjölkgårdar och knappt 300 000 mjölkkor i Sverige och vi är självförsörjande på mjölkprodukter till 70 procent. Sverige skulle behöva ca 125 000 fler mjölkkor, en ökning med 40 procent, för att uppnå 100 procents självförsörjningsgrad. En sådan ökning skulle dessutom ge ca 11 000 nya jobb.

Antal mjölkföretag: 2 598
Antal kor för mjölkproduktion: 295 040
Jordbruksverktets statistikadatabas 2023

Trenden med färre och större mjölkföretag samt fler kor i lösdrift fortsätter. År 2023 var den genomsnittliga besättningsstorleken 113 kor per företag vilket är en ökning med 5 kor per besättning sedan 2022.

Antalet förprövningar minskade mellan 2021 och 2022 från 11 028 till 7766 förprövade stallplatser för mjölkkor. Antalet förprövade stallplatser för dikor minskade till 6294 och stallplatser för övriga nötkreatur minskade till 14 002 
Förprövningsstatistik 2023

Till sidomenyn

Maten

Sverige behöver mer mjölk och fler mjölkbönder i hela landet för ökad trygghet i livsmedelsförsörjningen. Ökad mjölkproduktion är nyckeln för att nå målen i livsmedelsstrategin och i arbetet med ökad livsmedelssäkerhet.

Svenska mjölkbönder är en förutsättning för närproducerad mjölk och det är alltid säsong för svensk mjölk.

Total mjölkinvägning: 2 764 200 ton, varav 17 procent ekologisk mjölk.
Jordbruksverkets statistikdatabas 2023

Produktionen (mjölkinvägningen) minskade med cirka 0,6 procent mellan 2021 och 2022. Positivt var att mjölkinvägningen under slutet av året, september till december 2022, var högre än motsvarande månader året innan.

Avkastning: 10 917 kilo ECM mjölk per ko och år.
Växas husdjursstatistik 2023

Mjölk innehåller 18 av 22 näringsämnen som vi behöver varje dag.

Mjölkens sammansättning (i genomsnitt): 4,31 procent fett och 3,54 procent protein (Eurofins, 2022).

Produktion av mejeriprodukter

  • 685 900 ton konsumtionsmjölk
  • 224 800 ton syrade produkter
  • 64 300 ton grädde
  • 78 500 ton ost
  • 19 100 ton smör
  • 66 500 ton mjölkpulver.

Produktionen av konsumtionsmjölk och smör ökade något under 2022 medan produktionen av syrade produkter, grädde och ost minskade.
Mejeriprodukter – marknadsbalans2023

Mellan 2021 och 2022 ökade exporten av mjölkprodukter med 4 procent. Främst mjölkpulver och vassle exporteras.
Mejeriprodukter – marknadsbalans 2023).

Konsumtionen av mejeriprodukter ligger högt och stabilt kring ca 370 kg per person och år. Konsumtionen utgörs av 64 liter mjölk, 28 liter syrade produkter, 7 liter grädde, 19 kg ost och 3 kg smör. Mejeriprodukter – marknadsbalans mars 2023

Skolmjölk ingår i bra skolmat och säkrar att barn får i sig tillräckligt med näring för att orka leka och lära. Den hjälper till att utjämna skillnaderna i näringsintag hos barn oavsett bakgrund och ger dem bättre förutsättningar för att ta till sig undervisningen. Mjölk är demokrati och folkhälsa.

Mjölk och mjölkprodukter är kopplade till en minskad risk för några av våra vanligaste folksjukdomar (diabetes typ 2, stroke och andra hjärt-kärlsjukdomar). 
Livsmedelsverket och mjolk.se

Den svenska marknadsandelen fortsätter minska, men minskar i lägre takt än tidigare år. Självförsörjningsgrad av svenska mejeriprodukter låg fram till år 2005 på 100 procent eller mer och ligger idag på ca 70 procent.
Mejeriprodukter – marknadsbalans 2023

Till sidomenyn

Miljön

Mjölknäringen är redan en del av lösningen i den globala klimatomställningen, framför allt i länder som Sverige. Våra geografiska förutsättningar att odla gräs- och baljväxter i slåtter- och betesvallar är goda med lämpliga marker och tillgång på vatten.

Svenska mjölkföretagare deltar i omfattade hållbarhetsprogram för att nå nationella klimat- och miljömål. Detta bidrar till att Sverige tillsammans med övriga västeuropeiska länder har betydligt lägre utsläpp av växthusgaser än genomsnittet i världen, 1,37 jämfört med 2,5 kg Co2e FCPM (kilo koldioxidekvivalenter per fett- och proteinkorrigerad kilo mjölk vid gårdsgrind).

FAO and GDP. 2018. Climate change and the global dairy cattle sector – The role of the dairy sector in a low-carbon future. Rome. 36 pp. Licence: CC BY-NC-SA- 3.0 IGO (s.24-28)

Svensk mjölkproduktion är därför en naturlig del av framtidens matsystem och kan dessutom bidra till stärkt försörjningsförmåga genom en hållbar ökad produktion.

Framtidens jordbruk mjölk- och nötkött - Lantmännen (s.6)

Svensk mjölkproduktion bidrar till ekosystemets stödtjänster genom kolinlagring, pollinering och biologisk mångfald. Bara honungsbins pollinering i Sverige värderas till 315–641 miljoner kronor främst i odling av oljeväxter, men även i till exempel åkerböna och klöverfrö.

Det ekonomiska värdet av honungsbin i Sverige - Jordbruksverket

Ungefär 50-80 procent av kons mattallrik består av gräs- och baljväxter. Resterande del är kraftfoder, som kan bestå av till exempel spannmål, rapskaka, åkerböna. Att odla vall innebär att kornas mat odlas nära, oftast på den egna gården. Omkring 90 procent av allt foder korna äter har producerats av svenska bönder.

En god vattentillgång gör att endast 3 procent av svensk vattenanvändning går till lantbruk. Internationellt är siffran 70 procent.

Kolinlagring i åkermark kan kompensera för upp till 16 procent av årliga växthusgasutsläpp. Framför allt genom ökad odling av vall och mellangrödor.

Achievable agricultural soil carbon sequestration across Europe from country-specific estimates. doi:10.1111/gcb.15897 (s.10)

Svenska mjölkgårdar har märkbart högre inlagrad kol i jordbruksmark.

 Higher carbon sequestration on Swedish dairy farms compared with other farm types as revealed by national soil inventories. doi:10.1080/17583004.2022.2074315.

Ängar och betesmarker är värdefulla, inte bara för våra kor, de är väldigt artrika. Här lever hundratals växter, svampar, fåglar och insekter. 

Ängar och betesmarker - Naturvårdsverket

Betesmarker som aldrig har gödslats eller plöjts är särskilt artrika och kallas för naturbetesmarker. De svenska naturbetesmarkerna är bland de mest artrika i Sverige och Världen.

Naturbetesmarker- WWF

Friska djur och hög djurvälfärd bidrar till en resurseffektiv produktion, ökad lönsamhet och minskad negativ miljöpåverkan från mjölkproduktionen. Antalet veterinärbehandlade sjukdomsfall har under de senaste 20 åren minskat från 35 till 19 sjukdomstillfällen per 100 kor och år.

Djurhälsostatistik - Växa

Användningen av antibiotika på svenska mjölkgårdar är kontrollerad och världsunikt låg.

FAO. 2020. Tackling antimicrobial use and resistance in dairy cattle: Lessons learned in Sweden. Rome

Senast uppdaterad: 2024-10-08