Metan och kor
All livsmedelsproduktion har en klimatpåverkan och Sveriges bönder arbetar för att minska utsläppen och skapa ett ännu mer hållbart lantbruk.
Mat till en växande värld
All matproduktion har en klimatpåverkan, både när det gäller animalier och grödor. Ska vi klara att producera mat till en växande värld behöver vi producera mer livsmedel, men med så litet klimatavtryck som möjligt. Vi måste kunna ställa om till ett hållbart samhälle samtidigt som vi tryggar livsmedelsproduktionen.
Sedan 1990 har metanutsläpp från mjölkkors fodersmältning i Sverige minskat med 31%, mycket på grund av att det finns färre mjölkkor idag.
De fossila metanutsläppen ökar över tid globalt. Den största potentialen att minska de globala metanutsläppen är att minska det fossila metanet.
I Sverige år 2022 står metan från nötkreaturs våmmar för ungefär 6% av de totala växthusgasutsläppen (jämfört med 9,4% globalt (2014)).
Utsläppen från kor behöver sättas i ett större sammanhang. I det större perspektivet är det viktigt att komma ihåg nyttor i form av ekosystemtjänster som kor och andra nötkreatur bidrar med. Djurhållning med bete och odling av vallfoder bidrar till en ökad biologisk mångfald men också till kolinlagring som är viktigt för klimatet.
Det absolut viktigaste för att klara klimatutmaningen är att fasa ut de fossila bränslena.
Så bildas metan
Metan från kornas våmmar bildas i en naturlig process när mikroorganismer hjälper korna att bryta ner fodret. På så sätt kan korna tillgodogöra sig näringen i foder i form exempelvis gräs och i sin tur producera högvärdig näring som vi människor också kan tillgodogöra oss. Metan är en biprodukt i fodersmältningsprocessen och går inte att undvika helt men det pågår forskning inom olika områden för att utsläppen av metan från kor ska minska.
Ett stort antal metanforskningsprojekt betalas av lantbrukarna själva via Stiftelsen Lantbruksforskning.
Metanets kretslopp
När växterna som djuren äter bryts ner bildas metan. Metanet släpps ut till atmosfären när kon rapar. Efter i genomsnitt 12 år i atmosfären bryts metanet ner av UV-strålar till koldioxid och vatten. Koldioxiden kan sedan åter bindas av växter via fotosyntesen och kretsloppet kan börja om.
Under tiden som metanet finns i atmosfären bidrar det till uppvärmningen av jorden. Metan värmer mer än koldioxid, men metan är mer kortlivad i atmosfären än koldioxid. Fossila utsläpp innebär däremot ett nettotillskott av långlivade växthusgaser som koldioxid som bidrar till uppvärmning i över 1000 år.
Frågor och svar
Rapporten Framtidens Jordbruk Mjölk och Nötkött visar att de största potentialerna för metanreduktion är foderodling, utfodringsstrategier och fodereffektivitet. Det handlar också om att ha friska djur som mår bra och lever länge.
Ny forskning från Finland visar att det saknas praktiska tillämpningar för att minska metan på gård. Det scenario i den finska artikeln som förutspås bidra till högst metanreduktion är kombinationen av ökad mjölkproduktion och förbättrad fodereffektivitet med konstant kroppsvikt. Detta scenario resulterar i den största minskningen av metanintensiteten (kg metan per kg mjölk).
Fodersmältning i våmmen är den enskilt största källan till metan inom mjölkproduktionen. Men lagring av biogödsel och stallgödsel är också en källa till metanutsläpp, särskilt om dessa gödselmedel samlagras. Att istället producera biogas av stallgödsel minskar metanutsläpp till atmosfären. Det kräver noggrann hantering och övervakning för att undvika metanläckage i själva processen samtidigt som det minskar behovet av mineralgödsel och de växthusgasutsläpp som är förknippade med deras produktion.
Dessutom innebär gödning med rötrest, ett biflöde från biogasproduktion, ett utmärkt gödselmedel som kan ge lägre metanutsläpp och ett effektivare kväveutnyttjande jämfört med lagring och spridning av ren stallgödsel.
Utveckling av fossilfri mineralgödsel kommer också bidra till minskade klimatutsläpp.
Det har tidigare pågått utfodringsförsök med rödalger till både köttdjur och mjölkkor. Men på grund av hög kostnad för att producera labbodlade alger och förekomst av för höga nivåer av jod och bromoform i mjölken från kor som utfodrats med vildskördade alger så har aktiviteten kring alger som metanreducerande tillsats avtagit i Sverige.
Det finns aktörer som tittar på andra syntetiskt framställda metanreducerande tillsatser än 3-NOP (Bovaer). Utfodringsförsök med mjölkkor pågår i samarbete med universitet i Sverige.
I andra länder finns även metanreducerande produkter innehållandes nitrat. Då det finns risk för att djuren förgiftas om de inte tillvänjs långsamt är det ingen produkt som används i Sverige.
Det finns även produkter innehållandes eteriska oljor som har visat sig minska våmmens metanbildning i viss utsträckning. Att tillsätta fett i foderstaten minskar också metanproduktionen. Men foderstater med mer än ca 5% fett påverkar foderintaget och mjölkproduktionen negativt. Svenska mjölkkor utfodras ofta redan fett så det har inte så stor potential att ytterligare sänka metanproduktionen.