Forskning visar att skollunch i Sverige har inneburit stora vinster utifrån ekonomi och hälsa på såväl samhälls- som individnivå. Skollunch infördes i Sverige 1949, i en tid när många skolbarn fick i sig för lite energi och näring. Idag har alla svenska skolbarn tillgång till skollunch, men förutsättningarna för hälsa ser mycket olika ut, inte minst beroende på socioekonomiska förutsättningar och föräldrarnas utbildningsnivå.

Mer skolmat

Under 2023 tillsatte och finansierade LRF Mjölk den fristående utredningen Skolmatskommissionen, som skulle lämna förslag på hur fler skolbarn får och tar del av en hälsosam och näringsriktig kost i skolan. Rapporten med Skolmatskommissionens slutsatser presenterades i januari 2024 och LRF Mjölks arbete med att påverka beslutsfattare för mer och bättre skolmat pågår.

Energi hela skoldagen

Under veckodagarna befinner sig barn och ungdomar upp till 60 procent av sin vakna tid i skolan. En skollunch beräknas täcka 30 procent av energibehovet hos en skolelev. Tiden och energiintaget matchar inte, vilket gör att många elever har svårt att orka hela skoldagen.

Dessutom visar kostundersökningar bland barn och ungdomar att många får i sig för lite näring när de inte är i skolan. “Matfattigdom” är ett begrepp som används för att beskriva hur familjer faktiskt inte har möjlighet att köpa tillräckligt med mat.

Därmed får skolmåltiderna en ytterst viktig roll när det gäller att utjämna de socioekonomiska och hälsomässiga skillnaderna mellan barn i Sverige. 

Skolfrukost

Skolor som erbjuder skolfrukost vittnar om att barnen gärna deltar i denna måltid, och att man snabbt märker effekterna genom lugnare miljö och bättre prestation hos eleverna. 

En bra frukost gör det lättare att ta till sig undervisningen och orka med skolan. Ändå äter bara två av tre grundskoleelever frukost dagligen. Bland gymnasieeleverna är det ännu färre – bara hälften äter frukost innan de går till skolan. 

I Arlas undersökning, Frukostbarometern, svarar två av tre rektorer att deras skolor aldrig serverar frukost till sina elever. Samtidigt svarar 97 procent av rektorerna att en bra frukost förbättrar elevernas koncentrationsförmåga. 

Forskning visar att barn som äter frukost regelbundet presterar bättre i skolan. Kinesiska forskare jämförde kognitiva funktioner (hur vår hjärna hanterar information, bl.a. att minnas, planera, analysera, förstå och använda språk), för barn som nästan alltid åt frukost med barn som inte gjorde det.  

Resultaten visade att regelbundet frukostintag ökade barnens kognitiva förmåga, de visade helt enkelt upp bättre skolresultat. 

Alla barn får gratis lunch i skolan, varje satsad lunchkrona är en samhällsvinst på fyra kronor enligt forskning från Lunds och Stockholms universitet, men alla barn får inte frukost hemma innan de går till skolan. 

Av samma skäl som skollunchen infördes, man var orolig för att barnen inte fick i sig den näring de behöver samt att det ingår i ett demokratiskt samhälle att alla ska ha samma chans i skolan, så är det nu dags att införa gratis skolfrukost. 

* När vi skriver "gratis" menar vi att det inte ska kosta något för eleverna att ta del av måltiden. 

Här kan du läsa frågor och svar om skolfrukost

Skolmjölk

Skolmjölk tryggar elevernas näringsintag. Den ingår i skolmaten och ökar förutsättningarna för att barnen ska kunna tillgodogöra sig undervisningen.

På senare tid har skolmjölken hamnat i fokus för flera kommuners besparingsåtgärder, samtidigt som EU:s skolmjölksstöd har varit föremål för debatt. Att ta bort skolmjölken är en besparing som kan stå både samhället och individen dyrt.

En av LRF Mjölk initierad näringsberäkning av 20 standardiserade skolluncher som serverades i mellanstadiet, visar att det är svårt för barn att nå upp till alla näringsämnen i rekommenderad mängd med vatten till maten istället för mjölk.

Här kan du läsa frågor och svar om skolmjölk

Energibuffé

De två högstadieskolorna Norrstrandsskolan och Mariebergsskolan i Karlstad kommun har framgångsrikt erbjudit eleverna en öppen matsal under hela skoldagen under parollen ”Mat hela dagen”. Där kan eleverna sätta sig ner och fylla på med energi, såsom chiapudding, fröknäcke, overnight oates, hälsoshots eller smoothies. Det blir en mötesplats och framför allt i högstadiet väljer man nu skolrestaurangen istället för att gå och köpa godis på rasterna. Läs om initiativet här.

 

Senast uppdaterad: 2025-03-13