
Kostnader för jordbrukets gröna omställning
I den här rapporten har vi utgått från de åtgärdsbehov som går att härleda till de svenska miljökvalitetsmålen och till EU-direktiv som trätt i kraft. Men vi har också lagt till egna ambitioner som ökad självförsörjning av proteinfoder, att surgöra och processa stallgödsel för ökat kretslopp samt bioraffinaderier för vall, med mera.
Här kan du läsa hela rapporten
Sammanfattning
Eftersom det inte finns någon annan del av näringslivet som sitter ihop med så många av miljömålen som jordbruket, finns det heller ingen grön omställning som är viktigare för Sverige att lyckas med än den för odlingen och djurhållningen.
Med grön omställning avses i den här rapporten summan av de miljö- och klimatåtgärder som bedöms behövas i odlingen och djurhållningen för att klara de svenska miljökvalitetsmålen och olika EU-direktiv samt nödvändiga åtgärder för att klimatanpassa odlingen.
För vissa åtgärdsområden har olika myndigheter tidigare gjort beräkningar som sammanställts här och där det saknats har egna bedömningar och beräkningar gjorts.
Den gröna omställningen i lantbruket kostar 80 till 85 miljarder kronor i investeringar på gårdarna och 10 till 11 miljarder kronor i årliga kostnader för andra åtgärder på gårdarna än de som utgörs av investeringar. Exempel på investeringar är ökad biogasproduktion, teknik för precisionsgödsling, restaurering av igenväxta naturbetesmarker och anläggning av bevattningsdammar. Exempel på kostnader för årliga åtgärder är för användning av biodrivmedel, fossilfri mineralgödsel, skötsel av naturbetesmarker och odling av mellangrödor för kolinlagring.
Klimatanpassningsåtgärder för att bättre klara av att hantera situationer med för mycket och för lite vatten är den enskilt största investeringsposten. Under arbetet har fler behov av åtgärder upptäckts, inte minst inom just klimatanpassning, men dessa går ännu inte att kostnadsberäkna. Därför kan de faktiska kostnaderna vara högre än siffrorna ovan.
Kostnaden för den gröna omställningen i denna rapport uppgår till drygt 20 miljarder kronor per år om man räknar om investeringskostnaden till en årlig kostnad med räntesatsen 15 procent. Summan är betydande i förhållande till omsättningen i jordbruksledet om cirka 80 miljarder kronor per år. Sett utifrån värdet av livsmedelskonsumtionen i detaljhandelsledet, som uppgår till omkring 350 miljarder kronor, blir relationen en annan. Långsiktigt behöver livsmedelspriserna bära huvuddelen av den gröna omställningens kostnader.
Den gröna omställningens kostnader kan till viss del täckas via politiska ersättningar, exempelvis inom jordbrukspolitiken eller energi- och klimatpolitiken. Därutöver är en grundläggande förstärkning av lönsamheten i jordbruket nödvändig och likaså en ökad investeringstakt för att livsmedelsproduktionen ska växa i enlighet med den nationella livsmedelsstrategin och politiska beslut om försörjningsberedskap.