Regeringen har tillsatt en grundlagskommitté, som just nu arbetar med en översyn av bland annat egendomsskydd och äganderätt för att komma tillrätta med situationer där markägare drabbas av stora intrång, men blir utan ersättning. LRF vill se förstärkningar av dagens formuleringar.
Vi skogsägare värnar både miljö och natur och vill vara en del av den gröna omställningen. Men låt oss få ersättning för den mark som staten beslutar att vi inte får bruka. Det är en av grundstenarna i egendomsskyddet, skriver Palle Borgström, förbundsordförande LRF, i en debattartikel i Dagens industri.
I juni 2023 tillsatte regeringen en grundlagskommitté som ska överväga om grundlagen i vissa delar bör ändras och om helt nya grundläggande fri- och rättigheter bör införas.
Frågorna som kommittén ska utreda är om nya grundläggande fri- och rättigheter – en rätt till abort, en rätt till domstolsprövning och ett generellt skydd mot diskriminering – bör läggas till samt frågan om vilka generella förutsättningar som bör gälla för att en inskränkning i näringsfriheten och egendomsskyddet ska vara godtagbar.
Kommittén, som består av representanter från samtliga riksdagspartier och leds av justitierådet i Högsta förvaltningsdomstolen, Henrik Jermsten, ska lämna förslag till grundlagsändringar senast den 7 januari 2025.
Bakgrunden till kommitténs uppdrag att föreslå förstärkningar av egendomsskyddet i regeringsformen är ett antal motioner från M, KD, L och C som behandlats i Konstitutionsutskottet och i riksdagen. I motionerna pekas på att grundlagsskyddet för äganderätten behöver ses över för att garantera ett tillräckligt skydd för skogsägare.
Sett ur LRFs perspektiv är just frågan om vilka generella förutsättningar som bör gälla för att en inskränkning i egendomsskyddet och näringsfriheten ska vara godtagbar den mest relevanta. LRF ser att utifrån det uppdraget har kommittén en möjlighet att analysera rättsutvecklingen och om tillämpningen av rätten att äga och förfoga över sin egendom sker på ett sätt som motsvarar Europakonventionen, EUs rättighetsstadga och kravet på rättssäkerhet och förutsebarhet.
Förra gången grundlagen ändrades i den här delen var år 2010. Den formulering som då valdes för när ersättning inte ska utgå vid ett intrång har visat sig problematisk. Den formuleringen behöver nu ändras. Det kan ske utan en längre utredning eftersom skälen till ändringen 2010 fortsatt är giltiga, men ordvalet har gjort att domstolar har tillämpat bestämmelsen på ett sätt som är mycket negativt för bland andra skogsägare med naturvärden på sin mark.
LRF har tagit fram konkreta ändringsförslag och anser att det ska framgå direkt av grundlagen att enskilda inte ska stå för kostnaden för överskjutande krav från samhället. Detta bör ske genom ett nytt stycke i 2 kap 15 § regeringsformen. Vårt förslag är att det formuleras så här:
Vid inskränkningar i användningen av mark eller byggnad som sker av miljöskyddskäl ska hänsyn tas till i vilken omfattning den enskilde är orsak till att ingripandet sker, om inskränkningen är mer långtgående än vad som är normalt för liknande verksamheter, samt om det med hänsyn till omständigheterna i övrigt framstår som orimligt att den enskilde får bära den ekonomiska börda som ingreppet orsakat.
Rätten att äga och förfoga över sin egendom skyddas genom 2 kap. 15 § i regeringsformen. Den rätten kan dock begränsas om det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen. Vad som kan utgöra ett angeläget allmänt intresse är till exempel samhällets behov av mark för naturvårds- och miljöintressen, totalförsvarsändamål och för bostadsbygge, trafikleder, rekreation och friluftsliv.
Men till sist är det ändå en fråga som måste bli föremål för politiska värderingar med hänsyn till vad som är godtagbart från rättssäkerhetssynpunkt i ett modernt och demokratiskt samhälle. Uttrycket anknyter även till vad som gäller för egendomsskyddet enligt artikel 1 i tilläggsprotokoll 1 till Europakonventionen.
