EUs livsmedelsstrategi

Farm to Fork är en av de stora leveranserna inom Green Deal, eller Den europeiska gröna given  – en omfattande färdplan med det yttersta syftet att göra EU klimatneutralt till 2050. Precis som namnet antyder tar Farm to Fork sikte på hela livsmedelskedjan, inklusive konsumenter, med målet att skapa långsiktig hållbarhet – såväl ekonomisk som social och miljömässig – i alla led.  

– Att livsmedelssektorn ska vara hållbar, i alla avseenden och i alla led, kan nog de flesta hålla med om. Sedan är frågan om vägen dit ska vara i första hand marknadsstyrd eller inte. Eftersom EU-budgeten redan är fördelad på olika områden finns det egentligen inga nya politiska ersättningar att tillgå. Och om EU-politiken går på lagstiftningsspåret finns en uppenbar risk att det blir svårare att få bra betalt från marknaden för hållbara livsmedel. Här finns en viktig avvägning att göra, säger LRFs näringspolitiske expert Lars-Erik Lundkvist.  

I Farm to Fork formulerar EU-kommissionen flera siffersatta mål. Till 2030 ska den ekologiskt odlade arealen i EU uppgå till 25 % och användningen och risken med växtskyddsmedel halveras. Ytterligare en målsättning är att användningen av gödselmedel ska minska med minst 20 % som en följd av att näringsförlusterna halveras, samtidigt som jordens bördighet inte försämras. Målen tar sikte på EU som helhet och inte varje enskild medlemsstat, vilket är helt nödvändigt eftersom olika länder har kommit olika långt.

• En beredskapsplan för en säker livsmedelsförsörjning inom EU.
• Code of Conduct – en frivillig uppförandekod för att stärka hållbarbarhetsarbetet hos tillverkningsindustrin, grossister och handeln.  
• Nya märkningar för livsmedel. 
• En ny EU-strategi för mark- och jordhälsa (Soil Strategy). 

– I praktiken lyfter den svenska strategin bättre fram frågan om konkurrenskraft och ekonomi samt avvägningen mot exempelvis miljöåtgärder. Farm to Fork går mer direkt på olika åtgärder utan att svara särskilt bra på hur dessa skapar lönsamhet i jordbruket. Ett annat huvudbry är att utgångsläget är väldigt olika mellan EU-länder när det gäller användning av exempelvis växtskyddsmedel. Här är det förstås viktigt att svenska bönder, som kommit långt, inte missgynnas, säger LRFs näringspolitiske expert Lars-Erik Lundkvist.