Bygg en betesbur

För att mäta skördebortfall från viltbete och få bättre uppfattning om hur stora betesskadorna är på åkrar med vall och spannmål är uppsättning av betesburar en bra metod. För att bygga en referensbur behöver du fyra armeringsnät, två impregnerade stängselstolpar och buntband. Kostnaden för en bur är cirka 1000 kronor.

Material

• Ett stort armeringsnät 5150 eller fyra mindre 2,30 x 1,30 meter
• Impregnerade stängselstolpar 1,50-2 meter
• 20-tal buntband, 10-20 centimeter

Så gör du

• Kapa till armeringsnäten så att du får fyra delar a 2 x 1,25 meter (om du utgår från ett stort armeringsnät) eller fyra delar a 2 x 1,3 meter (om du använder det armeringsnät som redan vid köp är 2,30 x 1,30 meter)
• Fäst armeringsnäten i varandra till en burform med hjälp av buntband.
• Fäst stolparna i armeringsnäten med buntband och placera ut buren i fält. 

Obs! Med två stolpar i stället för fyra blir det enklare att ta ned och sätta upp burarna i samband med skörd, men med fyra blir det förstås mer stabilt.  

Andra sätt att göra en bur

Burar kan också göras av material som finns hemma på gården. Några får- eller kreatursgrindar, ramen från en IBC-tank eller liknande kan räcka för att få en känsla för skadenivåerna. 2x2 meter är bra för att skapa en garanterat obetad yta i mitten.

Det är ofta stor variation inom fält i hur bra det växer och i hur hårt betestrycket är. Därför är det svårt att få en helhetsbild av skördebortfall med enstaka burar. Sträva efter att ha flera burar, där någon står i mer utsatta områden (ofta nära åkerholmar, eller fältkanter med skog) och någon står mitt på fältet. 

Diskutera gärna placeringen av burar med jakträttshavaren, om ni inte själva har jakten. Då blir det lättare att få acceptans för resultatet. 

Betestrycket varierar, därför kan det vara bra att ha fler betesburar. 

Ofta är grödan tydligt högre inne i buren än utanför, vilket kanske räcker som visuellt resultat men erfarenheten visar att upp till 25% skada kan vara "osynligt" med blotta ögat. Därför rekommenderas alltid att det mäts genom att väga grödan inne i buren och jämföra med en kontrollyta i samma storlek utanför buren. 

För att underlätta mätning är det en god idé att tillverka en ram som är 1x1 meter. Vidare behövs en våg med god precision, en plastpåse och något att klippa med. 

Börja med kontrollytan, så du inte råkar trampa ned grödan där. Ytan placeras 5-10 meter från buren, för att inte närvaron av buren ska påverka betestrycket. 

Det är viktigt att betesbur och kontrollyta har samma avstånd till fältkant eller åkerholme om buren placeras i närheten av sådana objekt för att få jämförbara resultat. Lägg ramen på marken. Det är viktigt att du inte subjektivt väljer placering, men undvik fläckar som uppenbart avviker från hur det ser ut i buren (ex. utvintring, torkfläckar). Vid stora variationer i fältet kan flera referensytor som sammanlagt motsvarar en kvadratmeter vara ett alternativ.

Klipp all gröda på normal stubbhöjd i kontrollytan och väg detta prov. Därefter öppnar du buren och lägger provytan i mitten. Klipp grödan i provytan på samma sätt som för kontrollytan, men strunta i grödan mellan provyta och burens kanter. Den kan vara påverkad av skuggning, av bete genom burväggarna eller gynnats av att stå nära burens vägg.

För att få representativa prov är det också mycket viktigt att samma växtodlingsåtgärder sker i buren och utanför. Detta kan skapa behov av att montera ned buren vid exempelvis flytgödselkörning. Buren behöver givetvis ställas tillbaka på exakt samma plats efter en sådan åtgärd.