Artskyddet kostar skogen 10 miljarder kronor per år

Idag släpper LRF en omfattande rapport med titeln "Artskyddet och skogen", som belyser de ekonomiska och samhälleliga konsekvenserna av nuvarande artskyddsförordning för Sveriges skogsägare.

Ett konsekvent genomförande av artskyddsförordningen skulle leda till att cirka 2 miljoner hektar skog – motsvarande ytan av Stockholm, Uppsala och Södermanlands län tillsammans – inte längre skulle kunna brukas för skogsproduktion. Detta scenario beräknas kosta Sveriges skogsägare omkring 10 miljarder kronor årligen i förlorad inkomst, utöver samhällskostnaderna för minskat skogsbruk såsom förlust av skatteintäkter och arbetstillfällen på landsbygden. Det visar vår nya rapport "Artskyddet och skogen".

Rapporten tar även upp den större bilden, där en 10-procentig minskning av skogsavverkningen inte bara skulle innebära ekonomiska förluster för skogsägare utan också betydande skatteförluster för staten och risk för över 11 000 arbetstillfällen. Sådana ekonomiska konsekvenser ställer frågan: Vem ska stå för kostnaden?

Utöver ekonomiska analyser innehåller rapporten resultat från en färsk opinionsundersökning utförd av Verian, vilken visar att svenska folkets stöd för nuvarande artskyddsförordning är lågt. Detta belyser en klyfta mellan lagstiftning och folkopinion, och rapporten föreslår konkreta åtgärder för att göra artskyddsförordningen mer träffsäker och rättssäker, samtidigt som den skyddar biologisk mångfald.

LRF understryker vikten av skogen för Sverige, inte bara som en källa till fossilfri energi och fossilfria produkter utan även för rekreation och biologisk mångfald. Med 300 000 enskilda skogsägare som förvaltat och värnat om den svenska skogen i generationer, framstår nuvarande hot mot skogsbruket som en angelägen fråga för hela nationen.

Rapporten är ett viktigt underlag för diskussion och åtgärder riktade mot att säkerställa en balans mellan artskydd, ekonomisk bärkraft för skogsägare, och de bredare samhälleliga och miljömässiga målen. LRF ser fram emot en konstruktiv dialog med regeringen för att hitta hållbara lösningar som gagnar alla parter.