Dispens för Nexide i foder- och kärnmajs i skogs- och mellanbygd

Kemikalieinspektionen (KemI) har delvis beviljat LRFs och Lantmännens ansökan om nöddispens för växtskyddsmedlet Nexide CS mot fritfluga i foder - och kärnmajs. Användning är endast tillåten i skogs- och mellanbygder. Dispensen gäller från och med den 30 april till och med den 30 juni 2024.

Fritflugan angriper havre, vårvete, vårrågvete, foder- och sockermajs. De senaste två åren, 2022 och 2023, har det saknats ett godkänt växtskyddsmedel att hantera fritflugan i dessa grödor. Genom Växtskyddsrådets så kallade Major Use-arbete har flera aktörer (LRF, Lantmännen, Hushållningssällskapen, Sveriges Spannmåls-odlareförening, Jordbruksverket) tillsammans verkat för att hitta lösningar för denna situation. Det har lagts ut fältförsök och demonstrationer i havre och fodermajs för olika alternativa lösningar. Dessa har bekostats av Sverigeförsöken, Lantmännen och Jordbruksverket.

LRF har tagit ansvar och ansökt om dispenser år 2022 och 2023 för växtskyddsmedlet Nexide för de nämnda grödorna. En UPMA-ansökan lämnades in av LRF 2023 och beviljades för sockermajs och vårrågvete. För säsongen 2024 saknas fortsatt en lösning för grödorna havre, vårvete och fodermajs. I diskussion med de andra aktörerna i Major use-arbetet framkommer att det kan skönjas en lösning i fodermajsen genom tester av ett växtskyddsmedel i fodermajs under 2024.

Nexide är godkänt att använda mot fritfluga i havre och vårvete men först i BBCH 12. För havre och vårvete saknas alternativet att kunna bekämpa vid optimal tidpunkt som är BBCH 11. Då alternativa växtskyddsmedel saknas och inga kända initiativ finns från industrin har LRF inte möjlighet att ansöka om en dispens för havre och vårvete under 2024 för användning i BBCH 11. Att det finns förhoppning om en lösning i en nära framtid möjliggör för LRF att ansöka om ännu en dispens i fodermajs.

Risken för angrepp av fritfluga i riskområden ökar med sen sådd. Fritflugan övervintrar i gräsmarker och trivs framförallt i skogs- och mellanbygder. Risken för angrepp är störst om grödan befinner sig i ett tidigt utvecklingsstadium, ett till två blad, samtidigt som flugan lägger sina ägg.

– Kyla och mycket nederbörd under våren har gjort att sådden är sen även i år. I framförallt skogs- och mellanbygderna där populationen av fritfluga är större, är risken för angrepp stor i de fält som inte har hunnit passera de tidigaste utvecklingsstadierna när flugan ger sig ut – vilket den gör efter några få dagars värme, säger Anna Redner, LRF Växtodling.

För ytterligare frågor om dispensen, kontakta Branschexpert LRF Växtodling Anna Redner, anna.redner@lrf.se, 010-184 25 66