Biologisk mångfald

Biologisk mångfald, alltså variationen av livsformer i naturen, är avgörande för jord- och skogsbruk. Den inkluderar allt från mikroorganismer som bidrar till näringscykler, till pollinerare som bin och fjärilar, samt olika växt- och djurarter.

En försämring av Sveriges biologiska mångfald riskerar att äventyra livsviktiga ekosystemtjänster även här, vilket påverkar våra möjligheter att bedriva lönsamt jord- och skogsbruk samt trädgårdsverksamhet i framtiden. Därför måste vi fatta beslut som stödjer en harmonisk samexistens mellan effektivt nyttjande och bevarande av miljöer, arter och olika brukningsmetoder.

Den biologiska mångfalden är hotad globalt. En försämring av Sveriges biologiska mångfald riskerar att äventyra livsviktiga ekosystemtjänster även här, vilket påverkar våra möjligheter att bedriva lönsamt jord- och skogsbruk samt trädgårdsverksamhet i framtiden.

Är du intresserad av det här? Du som är inloggad kan välja att följa det här sakområdet och kommer då få nyheter från LRF direkt till din inkorg.

Logga in som medlem eller skapa ett kostnadsfritt konto.

Är du intresserad av det här? Du som är inloggad kan välja att följa det här sakområdet och kommer då få nyheter från LRF direkt till din inkorg.

Logga in som medlem eller skapa ett kostnadsfritt konto.

Till sidomenyn

Viktigt att främja biologisk mångfald inom jord- och skogsbruk

De första som märker av de negativa konsekvenserna av minskad biologisk mångfald är de som verkar inom de gröna näringarna. Det är därför avgörande för LRF att bedriva ett proaktivt och kunskapsbaserat arbete för att främja biologisk mångfald inom jord- och skogsbruket.

De gröna näringarna, som står för produktionen av livsmedel och andra biobaserade råvaror, omfattar en mängd olika typer av landskap: ängs- och betesmarker, historiska platser, urbana grönområden, skogar, skyddade områden och åkermark. Oavsett vilken typ av produktion det handlar om påverkas den och är beroende av den omgivande biologiska mångfalden.

LRF vill att det ska utformas flexibla ersättningssystem som gör det möjligt för brukare att, både individuellt och tillsammans, säkerställa en miljö- och klimateffektiv produktion över tid. Genom att främja en variation av brukningsinriktningar skapas en mångfald i brukandet, vilket i sin tur ger en mångfald i landskapet.

Till sidomenyn

Det här vill LRF

  • LRF vill användningen av inhemskt producerade fodermedel, livsmedel och biobränslen ska öka. Nedläggning av jordbruk leder till igenvuxna av landskap och riskerar att bli ett omfattande problem för den biologiska mångfalden i det svenska jordbrukslandskapet.

  • LRF vill främja en variation av brukningsinriktningar för att skapa mångfald i landskapet. Viljan att satsa på olika grödor, trädslag, brukningsinriktningar och metoder, exempelvis goda växtföljder, förutsätter lönsamhet och trygga, långsiktiga spelregler.

  • LRF vill att arbete för biologisk mångfald ska vara flexibelt och anpassas efter lokal miljö, produktionsinriktning och gårdens unika förutsättningar.

  • LRF anser att jord- och skogsbrukare bör involveras tidigt vid planering och utveckling av mål och planer för biologisk mångfald, exempelvis vid utarbetande av länsstyrelsers skötselplaner och grön infrastruktur.

  • LRF anser att en rik genetisk variation är viktig i avel och växtförädling för att säkerställa långsiktigt hållbar produktion och genetisk beredskap.

 

Till sidomenyn

Mål om biologisk mångfald

LRF beslutade i januari 2020 om sex hållbarhetsmål som knyter an till internationella överenskommelser som Agenda 2030, de nationella miljömålen och EUs Gröna Giv, där bland annat Biodiversitetsstrategin till 2030 ingår. Ett av de sex målen avser biologisk mångfald. 

Målet syftar till att hålla odlingslandskapet öppet, djur som betar, värna biotoper samt bruka och förvalta skogen, med balans mellan effektivt brukande och mångfald av miljöer, arter och brukningsinriktningar.  

LRF anser att kompetensutveckling och rådgivning är viktiga redskap för att värna biologisk mångfald. Även certifiering eller andra produktionskoncept för att främja biologisk mångfald - och som bygger på marknadens efterfrågan samt att lantbrukaren själv har möjlighet att välja bland en rad åtgärder - kan vara framgångsrikt.  

LRF anser att för våra pollinerande insekter kan blommande bryn och zoner både öka pollineringen generellt och speciellt täcka tidsluckor när det finns få blommande dragväxter på åkern. Den ökande blommande mångfalden ökar skörden både på åkern och främjar pollinerare; en win-win-situation.  

LRF anser att jordhälsa är en viktig del av den biologiska mångfalden. Att värna bördighet, en rik markfauna och mullhalt genom skötsel och brukande av mark är av stor betydelse för att nå en långsiktig produktionskapacitet.  

LRF vill öka kunskapen om hur vi kan kombinera effektiv odling i slättbygd med ökad mångfald på ett konkurrenskraftigt sätt.  

LRF vill att det ska vara lätt att hitta information om olika åtgärder som går att utföra för att gynna den biologiska mångfalden.  

LRF anser att en stärkt social och ekonomisk hållbarhet för animalieproduktion i hela Sverige är avgörande, genom ökad betalning för lantbrukets produkter och tjänster för att nå delmålen i miljömålen Ett rikt odlingslandskap, Ett rikt växt- och djurliv och andra mål om biologisk mångfald. Det säkrar tillgången på betesdjur, håller tillbaka igenväxning och ger avsättning för den viktiga vallen.  

LRF arbetar för att säkra tillgången på olika betesdjur och för att främja betesdrift genom förbättrade praktiska förutsättningar, förenklingar och ökade ekonomiska incitament för betesdrift.

LRF anser att ett hållbart skogsbruk förutsätter värnande av viktiga strukturer för mångfalden och områden med naturvärden i skogslandskapet. Samtidigt måste nya naturvärden få utvecklas exempelvis genom att träd tillåts bli gamla, att lövträd får växa upp och att döda träd får bli kvar i skogen. Skogen bör skötas när det är en förutsättning för bevarandet av naturvärdena.  

LRF anser att bevarande och utveckling av naturvärden måste ske utifrån den enskildas förutsättningar och vilja, och det måste finnas en acceptans för att skogsägare har olika ambitioner och bidrar i varierande grad till olika aspekter av hållbarhet. Det ger en ökad sammantagen hållbarhet ur både ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv.  

LRF vill förbättra förutsättningarna för det enskilda skogsbruket. Fler skogsägare som med kunskap om, och erfarenhet av, lokala förutsättningar gör olika val utifrån sina intressen och syften skapar den nödvändiga mångfalden. Skogsbruket kan vara en förutsättning för ett livskraftigt jordbruk, och särskilt ett småskaligt jordbruk.  

LRF anser att om brukande av skogen, till följd av naturvärden eller artförekomster, hindras av samhället måste skogsägaren fullt ut kompenseras för detta. Skog som skogsägaren inte vill avsätta frivilligt och som staten inte anser vara så skyddsvärd att den prioriteras för formellt skydd, ska inte kunna klassas som nyckelbiotop. Skogsägare bör kunna begära att tidigare registrerade nyckelbiotoper upphävs om man inte avser att ersätta skogsägaren.  

LRF vill att formellt skydd av skog ska förutsätta skogsägarens medgivande.  

LRF bidrar aktivt till en effektivare naturvård genom deltagande i utvecklingsarbete (exempelvis målbilder för god miljöhänsyn) och kunskapsuppbyggnad.  

LRF anser att formell begränsning av en markägares brukanderätt endast i yttersta undantagsfall får ske mot markägares vilja. Istället bör samhället uppmuntra till att brukandet av mark bidrar till uppfyllandet av miljömål genom tydliga incitament så att markägarens och samhällets intressen sammanfaller. Formellt skydd och andra inskränkningar som innebär att pågående markanvändning avsevärt försvåras ska alltid medföra full ersättning. Om förväntningar finns om ökad hänsyn på en viss plats måste en ersättning för detta utgå.  

LRF anser att landskapsplanering aldrig bör ske över huvudet på markägare. Däremot kan det ibland finnas skäl att ta hänsyn och lämna rekommendationer om hänsyn utifrån ett landskapsperspektiv.

LRF anser det viktigt att förhindra beskogning av kulturlämningar och andra element som stenmurar, åkerholmar, körvägar, alléer med mera. 

LRF anser att värdefull mark inte permanent ska tas ur produktion genom exempelvis byggnation i samband med att tätorter expanderar.

LRF vill att viltstammarna anpassas och anser att detta är viktigt för att möjliggöra en mångfald av brukningsinriktningar. Valet av gröda eller trädslag ska inte begränsas av lokala viltstammar.

Till sidomenyn