Om artskyddet

Ingen annan näringsverksamhet är så långsiktig som skogsbruk. Skogsägaren planterar träd för sina barnbarn och barnbarnsbarn. Det är i stor utsträckning tidigare och nuvarande skogsägares val som varit avgörande för vilka arter som finns i skogen. De personer som genom sina beslut skapat förutsättningar för skyddade arter att frodas, står nu inför förlorade intäkter, omfattande administration och juridiska processer. Om de hade förutsett dagens situation, hade de kanske gjort andra val.

Idag är artskyddsreglerna den främsta orsaken till varför skogsbruk kan stoppas. Enligt LRF är den nuvarande tillämpningen av artskyddsförordningen det största hotet mot äganderätten i skogen, och vi strävar efter förändring för att skydda skogsägare från negativa konsekvenser.

Vid ansökan om skogsavverkning kan Skogsstyrelsen kräva omfattande dokumentation om vilka djur och växter som finns i skogen. Detta kan innebära höga kostnader för mindre skogsägare som ibland måste anlita dyra experter för att uppfylla kraven. Dessutom betalas ingen ersättning ut automatiskt om skogsägaren förhindras från att avverka skogen på grund av artskyddsförbud. I stället måste markägare gå igenom tre olika instanser, och som sista utväg kan de behöva stämma staten i domstol för att få kompensation för sin mark.

Enligt LRF strider det mot grundlagen att skogsägare inte automatiskt får ersättning om de hindras från att bruka sin mark.

Är du intresserad av det här? Du som är inloggad kan välja att följa det här sakområdet och kommer då få nyheter från LRF direkt till din inkorg.

Logga in som medlem eller skapa ett kostnadsfritt konto.

Är du intresserad av det här? Du som är inloggad kan välja att följa det här sakområdet och kommer då få nyheter från LRF direkt till din inkorg.

Logga in som medlem eller skapa ett kostnadsfritt konto.

Till sidomenyn

Artskyddet och skogen

LRFs rapport "Artskyddet och skogen" visar de ekonomiska och samhälleliga konsekvenserna av nuvarande artskyddsförordning för Sveriges skogsägare.

Ett konsekvent genomförande av artskyddsförordningen skulle leda till att cirka 2 miljoner hektar skog – motsvarande ytan av Stockholm, Uppsala och Södermanlands län tillsammans – inte längre skulle kunna brukas för skogsproduktion.

Detta scenario beräknas kosta Sveriges skogsägare omkring 10 miljarder kronor årligen i förlorad inkomst, utöver samhällskostnaderna för minskat skogsbruk såsom förlust av skatteintäkter och arbetstillfällen på landsbygden. Rapporten tar även upp den större bilden, där en 10-procentig minskning av skogsavverkningen inte bara skulle innebära ekonomiska förluster för skogsägare utan också betydande skatteförluster för staten och risk för över 11 000 arbetstillfällen. Sådana ekonomiska konsekvenser ställer frågan: Vem ska stå för kostnaden?

Till sidomenyn

Frivilliga avsättningar

I Sverige avstår skogsägarna att bruka ungefär 5 procent av marken genom frivilliga avsättningar. Utöver det lämnas ungefär 10 procent för generell hänsyn till arter och viktiga biotoper vid avverkning. Det gör skogsägarna helt utan ersättning från staten.

Till sidomenyn

Artskyddsförordningen behöver förändras

I över tio år har LRF arbetat för en förändring av artskyddsreglerna. En viktig milstolpe var den tidigare regeringens beslut i juni 2022 att ändra den ifrågasatta förordningen efter dialog med bland annat LRF. Denna ändring syftar till att inte längre begränsa skogsägare från att bruka sina skogar när vanligt förekommande fåglar finns, under förutsättning att skogsbruket inte negativt påverkar artens överlevnad på nationell nivå.

Förändringen var en viktig framgång i LRF:s påverkansarbete men det krävs ytterligare åtgärder för att effektivt hantera de mycket omfattande problem som fortfarande finns kring dagens artskydds- och ersättningsregler. 

LRF och skogsägarföreningarna driver principmål

LRF och skogsägarföreningarna har under åren drivit flera rättsprocesser i domstol för enskilda medlemmar i frågor av principiellt viktig karaktär. Flera vägledande domar har kommit de senaste åren, exempelvis från Högsta Domstolen.

Juridisk expert kommenterar Högsta domstolens besked om artskydd (lrf.se)

Till sidomenyn

LRFs förslag på lösningar

Förtydliga att nationella fridlysta arter inte ska påverka pågående markanvändning

Nationell fridlysning syftar i stor utsträckning till att undvika att vissa blommor plockas. Många av dessa arter, exempelvis flera orkidéer, är relativt vanliga. Att avstå från att plocka en blomma medför ingen samhällskostnad, men det kan sätta käppar i hjulet för tusentals skogsägare genom att hindra skogsbruket. Även om det skulle vara möjligt att få dispens, skulle efterlevnad av lagen kräva en omfattande byråkratisk process, där skogsägaren måste få godkännande från både Skogsstyrelsen och länsstyrelsen.

Bevisbördan måste ligga på staten när statliga beslut innebär att pågående markanvändning avsevärt försvåras

Artskyddet har lett till att myndigheterna nu kräver att skogsägare genomför omfattande inventeringar för att styrka sin rätt att nyttja sin mark. Detta sker trots att den pågående markanvändningen skyddas av grundlagen. I praktiken innebär detta ofta att skogsägarna själva måste ta fram dokumentation för de begränsningar de kommer att utsättas för. Ibland är kraven på utredning så omfattande att det gör småskaligt skogsbruk ekonomiskt ohållbart.

Formellt skydd bör erbjudas skogsägaren

Den som idag hindras från att bruka sin skog tvingas att stämma staten inför domstol för att erhålla den ersättning som grundlagen föreskriver. Denna process riskerar att leda till mängder av rättstvister där kostnaderna aldrig vägs mot vinsten när skogsbruket hindras. Genom att i stället tillämpa formellt skydd skulle artskyddet bli mer rättssäkert, domstolsprocesserna skulle undvikas och det skulle bli tydligare vilka rättigheter markägare och staten har i framtiden. 

Inför flexibla skyddsformer

För att undvika att betala ersättningar utan att säkra framtida anspråk kan staten i många fall behöva införa ett formellt skydd. Tyvärr är dagens skyddsformer inte optimala för artskyddet. Det är viktigt att skyddet kan kombineras med markanvändning och vara tidsbegränsat, eftersom arter kan röra sig oberoende av markanvändningen. Detta skulle maximera samhällsekonomisk nytta.

Begränsa rättsprocesser mot enskilda utan kostnad

Idag kan små miljöföreningar överklaga avverkningar utan något kostnadsansvar, med hänvisning till Århuskonventionen. Skogsägare tvingas på egen bekostnad försvara sin rätt att bruka skogen. För den överklagande föreningen innebär det inga risker, man kan utan eget ansvar lägga över kostnaderna för domstolsprocesser på staten och skogsägaren.

Till sidomenyn

Frågor och svar

Artskyddsförordningen är ett regelverk som bland annat handlar om fridlysning av växter och djur. Bestämmelserna innebär i många fall förbud att döda, skada eller störa de växter och djur som omfattas, men också förbud mot att skada de miljöer där arterna lever.

Vissa bestämmelser kommer från EU och måste genomföras av alla EU:s medlemsstater. Andra regler bestämmer Sverige över själva och handlar om svensk fridlysning som ursprungligen var till för att sällsynta växter inte skulle plockas eller samlas in, men där de senare även har börjat tillämpas på skog- och jordbruk.

Artsskyddsreglerna innebär att ditt skogsbruk kan komma att förbjudas helt eller delvis där arterna lever. I vissa fall menar myndigheterna att du själv måste inventera arterna för att säkerställa att de inte påverkas i samband med exempelvis en avverkning. Ibland kan du som skogsägare tvingas gå till domstol för att få dina rättigheter prövade.

Om du har meddelats förbud med stöd av artskyddsförordningen innebär det att du inte kommer kunna genomföra din planerade skogsbruksåtgärd. Om du inte delar myndighetens bedömning kan du ansöka om dispens hos länsstyrelsen. Ifall länsstyrelsen inte medger dispens kan du stämma staten i domstol genom att vända dig till mark- och miljödomstolen. Denna process krävs idag för att du ska kunna få ersättning för marken som inte kan brukas

LRF bedriver framförallt ett politiskt påverkansarbete för att begränsa de negativa effekterna av artskyddförordningen för skog- och jordbrukare. Vi kan hjälpa till med viss juridisk vägledning, men för dig som behöver hjälp att skriva inlagor till domstolar och myndigheter, behöver du anlita ett juridiskt ombud. I enstaka fall, när ett ärende är principiellt särskilt viktigt för många medlemmar bistår LRF ibland ekonomiskt med att driva ärendet i domstol.

Du kan vända sig till din skogsrådgivare, exempelvis hos skogsägarföreningarna. Du kan också kontakta Skogsstyrelsen ifall du är osäker på vad som gäller kring den skogsbruksåtgärd du vill genomföra. LRF Skogsägarna kan även hjälpa till med att svara på generella frågor om hur artskyddsförordningen fungerar.

Hänsyn till arter är bra och viktigt för den biologiska mångfalden. LRF anser dock att dagens artskydd är ineffektivt naturskydd som leder till punktinsatser på mindre områden istället för att gynna den biologiska mångfalden som helhet. Idag förbjuds skogsbruk på flera platser i landet trots att arten inte har något större skyddsbehov eller att naturvärden i skogen som helhet inte är särskilt höga. LRF anser att grundregeln bör vara att om myndigheterna anser att marken inte ska brukas med hänsyn till artskydd, så ska även skogsägaren erbjudas ett formellt skydd av marken där ersättning utgår. I annat fall bör förbud inte meddelas.

Till sidomenyn
Till sidomenyn

Juridisk vägledning

Är du medlem i LRF och istället önskar juridisk vägledning kopplat till artskydd? Välkommen att kontakta oss.

Juridisk vägledning
Till sidomenyn